Olympic Park & Ethnic Culture Park

Vad är en Olympisk park med många stora sportarenor utan ett OS?  Vad är en Etnisk kulturpark utan levande människor som lever ett riktigt liv? Här i Beijing är det storslaget till ytan och intentionen, men ändå ganska folktomt och ödsligt och delvis dött och avstängt. Vi lyckades inte hitta speciellt mycket information om någon av parkerna på engelska, men se och uppleva kan man ju göra ändå. Pappret vi fick vid entrén till den Etniska kulturparken var på kinesiska och så långt har jag ännu inte kommit i min kurs så att jag kan läsa!

I söndags, den 19 augusti, tog Roland och jag oss en tur till dessa parker i norra delen av Beijing. Vi åkte tunnelbana dit och hem. Tunnelbanan här är mycket fräsch och tämligen ny, men ännu inte så väl utbyggd. För denna utflykt passade det oss dock perfekt att åka tunnelbana. 

Om den Olympiska parken läser jag i min guidebok att den var en del av Kinas enorma byggnadsprogram inför de Olympiska spelen 2008. Det var inte bara sportanläggningarna och områdena omkring dem som uppfördes då, stora delar av staden revs och nya hus och gator byggdes. Många människor fick flytta från sina hem och förhoppningsvis flytta in i nybyggda lägenhetshus. Området är jättestort och jag kan inte annat än fråga mig, efter att ha varit där, vem det är till för idag och om denna dyra satsning var värd sina pengar? Just nu är Lukas, son till en av mina kusiner, där på en konferens för sitt arbete och det betyder förstås att det pågår olika arrangemang i dessa byggnader, även om man inte kan se det när man är där som turist.

Om den andra parken kan man läsa följande på Internet:

Chinese Ethnic Culture Park (China Nationalities Museum)

China is the home to 56 ethnic groups. Various ethnic groups present different kinds of living styles and customs, all contributing to China's vibrant culture. Surrounded by the North 3rd Ring Road, Jingchang Highway, North 4th Ring Road and Beichen Road in Beijing, Chinese Ethnic Culture Park, also known as China Nationalities Museum, has a large ethnic culture base combining an introduction to culture, singing and dancing performances, traditional housing and art and craft while providing the opportunity to experience ethnic flavored cooking of 56 ethnic groups.

http://www.travelchinaguide.com/attraction/beijing/ethnic-culture-park.htm

Roland framför en världsberömd OS-arena, det sk fågelboet.

Många nya, häftiga byggnader uppfördes i samband med OS 2008 i detta område, här ett höghus med formen av en drake.

En karta som visar hela det jättestora OS-området. Vi besökte bara en mycket liten del. Även dammen har formen av en drake.

För att spara lite på orken i den gassande solen tog vi en kort rundtur bland de mest kända byggnaderna i denna eldrivna turistbuss.

Spännande former och modern arkitektur finns det gott om här.

Det finns 56 olika etniska folkgrupper i Kina, många olika språk och traditioner.

Vi tittade in i flera gamla hus från olika delar av detta stora land och tidsperioder. 

Hålet under sängen är till för att man ska kunna elda där och därmed få lite värme. Sådana sängar med eldningsmöjligheter används än i dag i enkla hus på landet.

En stor courtyard omgiven av en mur, som så mycket annat här. Även idag omgärdar man ofta hus och anläggningar med murar eller staket. En djupt inrotad tradition.

En fantastisk träbro, Covered Bridge of Dong.

Utsmyckningar på denna vackra bro.

Plötsligt kom vi till ett hus där det pågick uppträdanden. Folkdans och sedan sång. Qiang hette detta ställe.

Manfeilong Dagoba - vad det nu är? Samt dansdräkter på tork.

Waterplashing Pavilion - vatten är viktigt här och man har varit och är duktig på att ta till vara vattnets kraft, form och skönhet

Lhasa - en förminskad kopia av hus och gata

I ett hörn har man byggt några jurtas från Mongoliet och denna trähäst ska symbolisera alla hästar som finns på grässlätterna där. Eftersom vi nyligen varit i Mongoliet inser man väldigt tydligt att det är långt mellan en kulturpark i Beijing och den fantastiska verkligheten Det torde väl gälla alla de etniska grupperna och deras liv i detta stora rike som finns representerade här.

Cykla i Beijing = go with the flow

Det är ett äventyr att cykla i Beijing! Man måste använda alla sina ögon, både de vanliga och de i nacken, samt alla sina öron och ringklockan. Det finns många cykelbanor, men de används av både cyklar, mopeder, motorcyklar, bilar och fotgängare - ofta i båda riktningarna. Det finns rätt många eldrivna cyklar och mopeder och det är ju bra, men det gör att man inte hör dem och att de närmar sig fortare än vad man tror. 

I korsningarna (ofta är det 6-10 filiga gator!) kommer det bilar från alla håll och även när det är rött har man alltid rätt att svänga till höger, vilket betyder att det aldrig är helt lugnt. Bilarna har alltid företräde i alla lägen och kommer för det mesta fort. Körstilen påminner om den i slalombacke, dvs bilarna svänger och byter fil oavbrutet utan att förvarna. Det tutas jättemycket hela tiden, en bil eller annat fordon utan signalhorn funkar inte här. 

När vi först kom hit blev jag både förvirrad och stressad av att röra mig ute på gatorna. Att korsa en bred gata verkade vara mer eller mindre livsfarligt och jag tittade med beundran på alla som susade fram på cykel mitt bland alla andra fordon.

Det är dock inte så svårt eller farligt som det ser ut vet jag nu. Det finns en ström, en rörelse, som går att hitta och när man väl anpassar sig till den flyter det på ganska bra. Att cykla är härligt och går ofta fortare än att åka bil eller buss i den centrala delen av staden. Bästa knepet som ovan fotgängare och cyklist är att alltid ta rygg på en eller flera kineser när man rör dig i trafiken och särskilt när man korsar en större gata. Om man försöker vänta tills det ser lugnt kommer man nog ingenstans. Hitintills har detta funkat bra! :)

Jag ser fram emot en höst då jag kan börja utforska Beijing från cykelsadeln. Det finns ju många fina områden att upptäcka och även kvarter där gatorna är mindre eller t o m riktigt små och där trafiken är mycket lugnare. 

(Fotona har jag tagit med min Iphone samtidigt som jag cyklade så de är lite blandad kvalité.)

Min nyinköpta cykel, en Giant, en riktig goding!

Carin och jag är här på väg till platsen där vi ska plockas upp av skolbussen som ska ta oss till Svenska skolan. En halvtimmes cykeltur ungefär. Första utmaningen är att ta sig över den breda gatan utanför vårt bostadsområde. 

På morgonen är det inte lika mycket trafik som senare på dagen. 

Korsning - här måste man hålla koll åt alla håll hela tiden.

Inte så farligt som det kanske ser ut!

På hemväg i rusningstrafik. Cykelbanan är välfylld som ni ser. Men det är bara att slingra sig fram mellan bilarna.

På vägbron går ringväg 3 (alla ringvägar är ständigt hårt trafikerade), den slipper vi korsa genom att det finns planskild korsning. Tur för oss!

Vi väntar på grönt ljus. Snart blir det full fart igen.

SSB CHINA

Så är jag på nytt specialpedagog. Efter ca 5 månaders semester har jag börjat att arbeta halvtid på Svenska Skolan i Beijing i Kina. Det känns riktigt bra och en sida av mig som vilat ett bra tag lever upp och verkar vilja tas i bruk igen. Efter två dagar på svenska skolan känns det nästan som vilken annan skolstart som helst. Konstigt! Men också skönt.

Svenska skolan i Beijing har just nu 54 elever från F-klass till åk 5. I dagsläget finns det inga elever i åk 6. I förskolan finns det 32 barn. En liten skola sett till antalet elever och personal, men en stor skola sett till lokaler och budget. Inte helt dumt att få uppleva detta. :) Vi har så många olika rum att alla inte hinner/kan utnyttjas! Omsättningen av elever och personal är stor och det påverkar förstås arbetet en hel del, men just nu är vi ett glatt gäng som med stor trolighet kommer att kunna arbeta bra tillsammans. Denna vecka är det planering, på måndag kommer eleverna.

Skolan är belägen i en stor och imponerande fastighet nordost om centrum. Ett mindre palats skulle man kunna säga!

I Kina har varje dörr en egen nyckel. Detta är den största av tre nyckelringar.

Den bakre väggen i aulan har denna "lilla" utsmyckning!

Skolbibliotek för barnen finns det förstås

I denna stora gympasal har grupper om 8-12 elever sin idrottsundervisning. Här kan elever också vara de dagar luftkvalitén är så dålig att barnen bör stanna inomhus under sina raster.

Förskolans lokaler är stora, ljusa och luftiga. En inredningsarkitekt - tillika förälder på skolan - har under sommaren sett till att lokalerna fått en härlig uppfräschning.

Ena delen av skolgården

En härlig ateljé för skapande verksamhet.

. 

Entrén med flaggspel

Rektor Maria och skolassistent Anna

Personalrummet 

På skolan läser alla barn från 6 års ålder både engelska och kinesiska. Här är mina kinesiska kollegor.

Augusti i Beijing

Augusti i Beijing - Varmt, fuktigt, soligt, regnigt, smogigt, svettigt både ute och inne (byter kläder flera gånger om dagen!)- men också trevliga möten, långväga gäster och små utflykter i närområdet.

Badsäsong i Chaoyang Park - för 80 RMB kan du få bada och trängas på denna anlagda strand. 
Vi valde att bara titta på den på avstånd.

Det finns inga djupa bassänger för de allra flesta kineser kan inte simma.

Har du inte råd att bada i parken går det bra att ta ett dopp i 
floden/kanalen bredvid vårt bostadsområde.
Det är inte djupt här heller och ganska grumligt, 
så vi avstod även från detta bad.

Söndagspromenad i sakta mak med Carin, Anders, Anna, Peter och så vi.

I Honglingjin park kryllar det av övergödda guldfiskar.
Det står mycket tydligt att man inte får mata dem, men . . .

Marcus och Jenny, två studenter från Sverige har varit här i 4 dagar. Innan de kom hit har de rest runt och gjort besök och intervjuer för sitt examensarbete om jordbruk och jordbruksmaskiner i Kina.
Vad de hann med mycket på denna korta tid i Beijing! Förutom en heldags stadstur och en annan heldag med vandring på muren, så hann Marcus låta sy upp en frack, en tillhörande skjorta och en kavaj. Jenny köpte en dunjacka och tillsammans fyllde de två nyinköpta väskor med presenter och annat. Vi hade mycket trevliga dagar! Ber om ursäkt för bildkvalitén - vet inte om det var jag eller kameran som inte var på fotohumör.

Tack Marcus för att du fixade min dator så att jag nu kommer åt det trådlösa nätverket! :)

Roland X 2

Idag, den 9 augusti, fyller Roland år och har också namnsdag. Det är ju Roland idag!

Då han är i ZJK och jag i Beijing ordnade jag genom Alisa, vår "mongoliksa dotter", en överraskning i form av en kinesisk födelsedagstårta och det blev en glad händelse på hela kontoret. Kul! Ikväll är han utbjuden på middag av sina arbetskamrater. I morgon kväll ska jag fira honom med en god middag. Visst har han det bra? Det är han värd!

Rolands berättelse:

Tack för alla gratulationer på födelsedagen! Den blev lyckad och var min första födelsedag i Kina. Jobbade som vanligt i ZJK och tänkte bjuda ut mina närmaste arbetskamrater på restaurang på kvällen. Bäst som jag satt o jobbade så kom Alisa in med en stor tårta och firandet började. Det var kaffe o tårta och sång både på svenska o kinesiska, inte ett öga var torrt. På kvällen blev jag bjuden på restaurang av mina svenska och kinesiska arbetskamrater. Underbar kväll som firades i kortbyxor o T-skirt. 25 grader när vi drog oss mot hotellet vid 10-tiden.

Och vem låg bakom denna konspiration med tårtan? Jo min kära hustru, vem annars? Inte nog med det, när jag kom hem från ZJK på fredgaskvällen var en underbar middag framdukad med levande ljus, god mat o ett gott vin. Tack Åsa, jag älskar dig.

Här skär han första biten av tårtan.

Grått i Zhongguo

Vad är bäst? Duggregn och småkyla i Sverige eller fuktig värme i Zhongguo=Kina? Svårt att svara på.

Idag går jag helst inte ut. Smog, klibbig värme och dis gör att varje steg blir arbetsamt. Sommaren i Beijing är inte så lätt och i augusti ska det bli värre säger de som vet. Pust!

Roland har börjat arbeta igen och är i ZJK och kämpar med att få ordning på vad som gäller i hans uppdrag. Planerna ändras mest hela tiden. Ikväll har Kina dock utmanat Sverige i badminton i ZJK och jag hoppas att Sverige vinner. Heja Roland och co! I London har ju Kina redan fått så många medaljer. :)

Själv ska jag börja arbeta halvtid som specialpedagog på Svenska skolan i Beijing på måndag. Hoppas det blir bra. Kanske undrar ni varför jag gör det när jag inte behöver? Det beror nog på att jag inte är så bra på att vara "lyxhustru" på heltid, en krävande sysselsättning faktiskt :). Ser fram emot att få lite fasta vardagsrutiner.

Vi har just nu trevligt besök att av Marcus och Jenny, bekantas son med flickvän. Det är roligt med besök! Kom hit alla ni som kan, men vänta tills den värsta värmen är över.

För tillfället har jag inga nya äventyr att berätta om, mer än att jag när jag åkte tunnelbana här om dagen åkte jag åt fel håll. Varför? Det var så packat med folk att jag inte kunde se skyltarna! Jag tror inte att det gör er så värst avundsjuka. :)

Kul att kunna spela Wordfeud med många av er därhemma. Förgyller dagen! Själv heter jag Kinaåsa på WF om någon mer för lust att utmana mig.

Har börjat med lektionerna i kinesiska igen, men det går trögt. Svårt!

Längtar hem idag. Att ha något och några att längta efter är en rikedom!

Rundresa i Mongoliet

Vi (Roland, Carin, Anders och jag) reste från en av världens största internationella flygplatser, insvept i dimma och smog, och landade i strålande solsken på en av världens minsta, internationella flygplatser med frigående hästar, kor och får betande bredvid landningsbanan.  

Det är svårt att hitta ord för att beskriva vår fantastiska rundresa i Mongoliet. Kanske beror det på vidderna, himlen, tystnaden, vinden, syrsorna och gräshopporna, ”de mongoliska stäppmurmeldjuren”, vänligheten, ödsligheten, närheten till fåren, getterna, hästarna, korna, kamelerna och jakarna (det finns mer än 40 miljoner ”tamdjur” här!), nomadernas livsvillkor, vår vänliga och genuina chaufför och guide? På de tuffa omständigheterna med många gånger nästan väglöst landskap, de sönderregnade spåren (det har regnat mycket även i Mongoliet denna sommar), bilarna som fastnade, punkteringarna och de stora avstånden? De levande traditionerna, buddismen, schamanismen, kärleken till och respekten för naturen, hästfiolerna, strupsjungandet, de traditionella kläderna blandat med de moderna, pilbågsskyttet, den jästa hästmjölken, allt fårkött som vi ätit? Alla skratten i bilen och sångerna vi sjöng, alla små kisspauser, damerna till höger och herrarna till vänster :)? Varje dag nya intryck och upplevelser – hur fångar man dem i några få ord?

Mongoliet är ett stort land med liten befolkning, här bor 2,7 miljoner människor varav drygt en miljon bor i huvudstaden Ulaanbaatar. Det är världens till ytan största land med den minsta befolkningen! 1,8 personer per km2. Landet ligger högt med en medelhöjd på 1 580 m över havet. Mer än 30 % av befolkningen lever fortfarande under fattigdomsgränsen.

Mongoliet är sedan 1990 en självständig, demokratisk stat, men har en lång och bitvis smärtsam historia. Man är mycket stolt över sin tidigare historia framför allt sedan 1100-talet då Chinggis Khaan enade landet och la grunden till det stora mongoliska imperiet. Framgångarna berodde på stora krigskunskaper, god strategi och duktiga och tåliga soldater (och familjer!) vana vid mycket hårda villkor. Detta ledde till att man besegrade andra ofta större arméer och erövrade stora landområden. Mongolerna lyfter också med stolthet fram att i detta enorma rike rådde religionsfrihet, fri handel och ett stort kulturellt och vetenskapligt utbyte mellan olika folk. 

Med våra ögon såg vi ett storslaget land och ett vänligt och stolt folk som i hög grad fortfarande lever som nomader, men som är på väg in i en annan livsstil. Ulaanbaatar är en stad under uppbyggnad, men tillsynes utan stadsplanering. Gatorna i staden är asfalterade, men ofta trasiga.  Vägen från den internationella flygplatsen in till centrala Ulaanbaatar var som en asfalterad, med hålor perforerad, byväg! En ny väg var under uppbyggnad, men farten på bygget verkade inte så hög. Kanske beroende på brist på pengar? Första och sista natten bodde vi på hotell, de övriga nätterna i olika nomadtält, sk ger eller jurta på svenska – också kallade White pearl of the steppe.

De små byarna och samhällena som vi passerade under vår resa såg ofta ut som en hop ditslängda hus. Allt är lite huller om buller - nytt och gammalt, trasigt och helt, snett och vint, tält bredvid tegelhus, får bredvid motorcyklar, jeans bredvid herdemantlar, högklackade skor vandrande på leriga och sönderkörda vägar . . . 

Vi är mycket glada för att vi gjort denna resa och känner en stor värme och gemenskap med detta storslagna land och stolta och vänliga folk! Jag har tittat igenom hundratals bilder som vi tagit och valt ut några för att dela med er här och precis som i Mongoliet kommer de lite huller om buller.