Previsit del 2

Under ledning av olika kinesiska guider fylls dagarna av orienteringsrundor i staden, besök på sjukhus, skolor och universitet för dem som ska ha sina barn/ungdomar med, marknader, supermarkets och tjusiga gallerior (där det är förvånansvärt lite människor), tittande på olika lägenheter och god mat i glada vänner sällskap. Vi är fyra volvofamiljer på plats under delvis samma vecka och det känns skönt. Många tankar, erfarenheter och idéer hinner utbytas samtidigt som vi tränar oss att äta med pinnar. Endast i nödfall ber vi om kniv och gaffel, vilket vissa restauranger tillhandahåller. Vi äter gott och mycket till en ganska billig penning, men det går inte att äta kinesiskt hela tiden. Vi tycker att det mesta har tendens att smaka likadant och ofta görs i för mycket olja. Även till frukost serveras det mest lagad, kinesisk mat, vilket är ovant för oss som är gröt- och filätare. Tack och lov har det hotell vi bor på även lite yoghurt på frukostbuffén. Staden är dock fylld av olika restauranger som serverar mat från olika delar av världen, vilket gör att man lätt kan variera menyn och det går även att få en hamburgare på McDonalds om man så önskar.

Efter en del funderande kommer vi i vår familj fram till att vi vill bo relativt centralt och efter en hel del tittande väljer vi en lägenhet på 22:a våningen med storslagen utsikt över staden.  Andra volvofamiljer väljer andra alternativ utifrån sina önskemål och behov. Fast det är inte bara att bestämma sig, ett komplicerat förhandlande tar vid som vi tack och lov inte måste klara själva. I Beijing måste man bo högt upp för att få överblick. Staden är nämligen helt platt och breder ut sig på en yta lika stor som Blekinge, sägs det.

Förr i tiden fick inget hus i staden vara högre än den högsta byggnaden i Förbjudna staden – kejsarens heliga bostadsområde. Staden som då kom att breda ut sig innehöll därför ett oändligt antal små hus samlade efter slingrande smågator och prång, sk hutonger. Idag rivs dessa gamla bostadsområden för fullt och lämnar plats för skyskrapor, andra stora byggnader och breda gator. När vi ser några hutonger säger genast våra kinesiska värdar att de snart ska rivas och tas bort. Det verkar nästan som om de ser dessa områden som en skamfläck. Kanske förknippas de med fattigdom och elände eller bara med en annan tid? Kanske kommer även kineserna så småningom att ångra att tog bort allt det gamla?

Hur många människor bor det då i Beijing? 10 miljoner säger en av våra guider, 20 står det i min Beijingbok och 30 säger en annan. Förstår efter ett tag att det beror hur man räknar, dvs hur långt ut från centrum man menar. Staden har 6 olika ringvägar som går runt staden och tar man med alla ringarna med sina bostadsområden kan det kanske bli 30 miljoner. Men ingen vet nog exakt. Flera miljoner sk immigrantarbetare rör sig ständigt till och från Beijing i sitt sökande efter jobb.