Hälsning från Lolle

Roland Lolle Andersson skriver på Facebook:

Jag är ju inte så aktiv på min facebook men ibland rinner det till.

Befinner mig i ZJK, just nu med endast en svensk arbetskamrat.

Men jag har ett 40-tal kinesiska kompisar som mer eller mindre försöker kommunicera på engelska med mig.

Det är konstigt med kineser när man pratar med dem så börjar de med att fnittra även om ämnet är allvarligt, sen säger de något o så börjar de fnittra igen, män som kvinnor. Säger man något till dem så svarar de alltid ja, men om man ställer en kontrollfråga så har de inte förstått ett dugg. Ni kan förstå att det kan vara ganska jobbigt att få något gjort här ibland. Tar man sen i lite när det inte händer något så springer de som yra höns o ännu mindre blir gjort.

Jag har nu förstått att de är bra på att kasta apor till varandra, men jag har nu lärt mig kasta tillbaka och se till att apan stannar där den rätteligen hör hemma. Är vi inte överens har jag lärt mig att då tar vi upp frågan på nästa nivå och då blir vi helt plötsligt jätteöverens. Detta har jag nu praktiserat med höga kinesiska chefer och alla är skiträdda för chefen och chefens chef. Jag är väl tillräckligt dum för att inte vara rädd och det funkar.

I ZJK är vi ett fåtal västerlänningar o jag har aldrig blivit så uttittad i hela mitt liv. Jag minns när det kom en neger till Skövde i början på 60-talet, alla skulle se negern. Nu och här är det jag som är negern. 

Ha det hälsar Lolle

6 juni 2012

Nu har jag firat Sveriges nationaldag på svenska ambassaden i Beijing. Jag åkte buss dit med Monica och hennes man Pär och fick skjuts hem av Carin och hennes chaufför. Det var trevligt. Mycket folk, förvånansvärt många kineser, men också många svenskar minglade omkring både ute och inne. Flaggor, mat (som inte räckte till alla), godis, drinkar, midsommarstång, små grodorna, företagsreklam och ABBA-musik av ett live band. Vi valde en annan ingång en den där man fick skaka handen med ambassadören, Lars Fredén, men jag tror inte han noterade detta. :)
Dagen efter slog det mig att jag inte hörde någon hålla tal eller säga något om festen eller Sverige och att vi aldrig sjöng nationalsången - lite konstigt tycker jag!

Ni hao!

Ni hao! 
= du/ni bra? Mycket ofta använt hälsningsord.
Oj, här var jag halvnaken och det knackade på dörren. Hann precis dra på mig en klänning innan jag öppnade. Tre personer stod där, någon är säkert hantverkare för nu håller de på att fixa i badrummet med kranarna i badkaret. Livet är fullt av överraskningar här och man vet aldrig när det ena och det andra ska hända. Oj, nu ringer det på dörren! Där står Rita från Reits Service, hyresvärdens representant. Tur att jag var hemma när allt detta ska till att hända. Vi har nu, efter 6 veckor, fått allt ordnat som står i kontraktet. Hurra! Mitt tålmodiga och artiga tjat och har nog funkat. Och på fredag ska vi få vår shipment=packningen! Hurra! Då blir det fest. Vi har väntat i mer än en månad på den.


Men egentligen var det inte det här jag skulle skriva, utan jag vill berätta att vi nu har påbörjar vår kurs i kinesiska. Vi är Carin, Anna och jag plus en annan ”Volvofru” som vi inte kände innan. Ricky på Santa Fe, den firma som servar oss här med alla möjliga olika frågor, tyckte att hon och jag hade nästan samma namn och att hon borde passa in i gruppen. Och visst gör hon det, för hon är glad och trevlig, men hon är uppvuxen i Storbritannien och talar engelska och har sina rötter på Sri Lanka. Därtill är hon gift med en svensk man. Eesha heter hon, uttalas Ischa, väldigt likt Åsa eller hur? 


Vår lärare heter Cici och är jätteduktig. The New Mandarin Concept har ett modernt pedagogiskt upplägg och det kommer att passa oss bra. Vi tränar nu för fullt på de kinesiska räkneorden: yi, er, san, si,wu, liu, qi, ba, jiu, shi (1-10). Och på andra enkla uttryck: Wo shi Asa. Wo shi ruidian ren. = Jag är Åsa. Jag är svensk person = svenska. Språket är svårt, det är ju inte som svenskan baserat på bokstäver med bestämda ljud, utan uttalet varierar efter sammanhanget. Något ska jag nog kunna lära mig i alla fall.


Jag har under de senaste dagarna vid två tillfället kommit bort mig på olika sätt i staden, det är mycket lätt gjort. Gatorna är många och husen stora och ser ofta lika dana ut och tappar man riktningen kan man lätt komma fel eller gå i cirkel. Carin och jag är nog vid det här laget välkända personer på ett militärsjukhus en bit bort där vi snurrade omkring förra fredagen. Vad vi gapskrattade när vi upptäckte att vi var på samma plats igen! Gapskrattade gjorde inte Monica och jag efter att ha åkt buss i 3 timmar i måndags. Åker man åt fel håll så får man ju skylla sig själv! Staden är så stor att man åka buss mycket länge utan att nå fram till dess utkant. Man lär av sina misstag även här och numera ska jag ta fram kompassen på min Iphone när jag känner mig osäker på riktningen.


Carin har också lärt sig av ett misstag. Hon skulle skicka hem ett mindre paket häromdagen och gick till posten. Att hon hade slagit in det ordentligt hade hon inget för för på posten slet de upp paketet och kollade innehållet och la det i en annan förpackning. Hon fick välja mellan två olika blanketter på kinesiska och gissade på den ena. Det kostade henne över 400 RMB. Hade hon tagit den andra hade kostat 60 RMB förstod hon sen. Men detta paket måste väl komma till Sverige supersnabbt! Ska bli kul att höra fortsättningen.


Nu ska jag fortsätta fräscha till mig (undrar när de är klara i badrummet?) för snart ska jag åka till den svenska ambassaden och fira nationaldagen. Man blir nog mer svensk här än hemma denna dag och inte minst ska det bli intressant att få komma till ambassaden.

Tid att tänka igen

I
Vi har nu bott på i Beijing på 22:a våningen på Park Avenue i Tower 3 i drygt en månad. Tiden har gått fort och jag har fått en annan tidsuppfattning. Det känns stundvis som mycket länge och stundvis som en enda lång dag. Det är skönt att ha inte ha särskilt många tider att passa eller måsten som ska utföras. Då allt tar ganska eller mycket lång tid att genomföra är det tur att jag inte måste göra så mycket som jag är van vid under en och samma dag. Tiden och effektiviteten får räknas på ett annat sätt nu. Ibland känns det ovant och ineffektivt, men det är underligt att man så snabbt vänjer sig vid en annan livsstil. Carpe diem är lättare här och nu än vad det var hemma i Sverige.


II
Varje dag är ett liv fyllt av intryck och upplevelser, stora och små. Allt tar sin tid att ta in, förstå och bearbeta. Nästan varje kväll är jag så fylld av dagens alla intryck att jag somnar ovaggad. Vaknar ofta någon gång varje natt eller mycket tidigt på morgonen och ägnar då en stund till eftertanke och skrivande på t ex min blogg. Den har kommit att bli som en dagbok, även om jag inte skriver allt där.


III
Hur ska man beskriva Beijing? Helt omöjligt att fånga med några få ord. Staden är så stor och så mycket och jag har hitintills bara sett och upplevt en mycket liten del av den, trots att jag tycker att jag varit ganska aktiv. Antagligen tar det ett helt liv att se och förstå denna stad, om det nu ens går. Mycket av det jag sett och gjort har varit positivt på olika sätt, både vad gäller människorna jag mött i olika situationer och miljöerna jag varit i. Visst anar jag stundvis fattigdomen, klasskillnaderna, problemen, korruptionen, kontrollen, övervakningen och den mäktiga staten, men ännu har dessa delar inte påverkat mitt liv mer än korta stunder. 


Funderar ofta på hur den ”vanliga kinesen” upplever sin vardag. Många av de vi möter och som vi kan kommunicera med mer eller mindre är negativt inställda till sitt eget land och det måste ju beror på många viktiga faktorer som jag ännu inte har sett eller förstått på djupet. Men de allra flesta jag ser på gatorna och i parkerna kan jag ju inte alls kommunicera med. Så vad de tänker, känner och tycker och jag har ingen aning om. På söndag har vi bjudit hit en kinesisk kvinna vid namn Rosanna, dvs det är hennes tagna västerländska namn. Hon är IT-konsult och arbetar bl a åt Volvos kontor i Zhangjiakou och vi mötte henne av en slump när vi var där en helg. Hon är bra på engelska och verkar öppen och intresserad av kontakt. Det ska bli spännande att höra henne att berätta om sitt Kina.


Att all opposition och allt motstånd skoningslöst slås ner har jag förstått genom att lyssna på och läsa nyheter från olika håll. Bl a Amnestys senaste rapport om Kina berättar detta. Kan man som kines reagera på något sätt? Det vet jag inte, men har uppfångat två saker genom att lyssna på när några kinesiska vänner samtalar. Det ena är att genom att inte gå med partiet, det enda som finns, så kan man på ett tyst sätt uttrycka sin åsikt. Bland de yngre verkar detta vara ett viktigt val. Om du går med kan du aldrig gå ur, om du inte blir utsparkad på grund av kriminella eller andra för regimen oacceptabla handlingar. Genom att inte gå med markerar man något. De som är medlemmar kan ofta ”frysas ut” och blir t ex inte gärna medbjudna på fester. Det andra handlar om kärleksrevolutionen, den enda revolution som enligt vissa här inte går att stoppa. Det vill säga att mestadels unga människor öppet visar sin kärlek till varandra på ett sätt som vi sedan länge är vana vid.  Det vill säga att man håller varandra i handen, kramas och hånglar även där andra kan se på. Kanske är denna revolution viktigare än vad vi västerlänningar kan förstå?


IV
Idag har vår uppkoppling till Internet varit segare än någonsin. Tillfälligheter eller medveten strategi från myndigheterna? Det vet jag inte och har ingen att fråga. Enligt nyheterna har Google kommit med råd om hur man ska söka information i Kina, här är möjligheterna begränsade och det finns många "känsliga" ord och namn man ska undvika. Ska fråga Rosanna när hon kommer på söndag.

Shopping och sånt

Stora och små marknader, köpcentra, supermarkets och småbutiker

Nästan överallt i det vi kan kalla för det centrala (vilket är ett mycket stort område inom vilket jag bara varit på en mycket liten del) Beijing hittar man marknader och affärer av olika storlekar och slag. Det svåra är inte att handla utan att lära sig var man ska köpa vad, till vilket pris och att veta vilken kvalité det är på det man köper.

Jag har fått mycket hjälp av Birgitta och andra medlemmar i SWEA Beijing att hitta fram till olika marknader. Silk Market (silkesvaror och mycket annat), Pearl Market (pärlor och smycken och mycket annat), Yashow Market (allt mellan himmel och jord), Liangma Market (blommor), Sanlitun och Solana center (med många olika kända och mindre kända butiker från hela världen), Glasses Wholesale Market (glasögon),  Dahongmen Market (tyger och textilier) och mycket annat. På varje marknad finns det oändligt många olika småbutiker/stånd och det är lätt att både gå vilse och bli förvirrad. Ska jag köpa något? Hos vem? Vilket pris är rimligt? Hur mycket orkar jag pruta? Det gäller att försöka hålla huvudet kallt och fundera på saken både en och flera gånger. Alla gör vi väl på olika sätt, själv försöker jag känna efter om jag verkligen vill ha den vara jag tittar på, dvs både just nu och sen och kanske även hemma i Sverige, om den tilltalar mig och om jag tycker om den på "riktigt" eller bara för stunden, hur mycket jag är beredd att betala oavsett om jag kanske kan köpa den billigare någon annan stans någon annan gång.Som tur är kan jag ju återkomma till de olika marknaderna  och därmed både hinna se och fundera mer än en gång. 

För er som vill läsa mer om shopping i Beijing rekommenderar jag att läsa: http://kristeribeijing.blogspot.se/2010/04/shopping-i-peking-beijing-i-ett-vidare.html

De dagliga inköpen av mat och andra småsaker köper jag i närområdet på vår egen marknad och på varuhuset Jinkalong. Det finns även en mindre supermarket i vårt eget bostadsområde som heter April Gourmé. Där är det dyrare, men fördelen är att man även kan hitta mer västerländska produkter så som yoghurt, mjölk och ost.

I hutongerna här intill och på smågatorna runt oss finns det också oändligt många småbutiker, verkstäder, frisörer, restauranger och annat. De är svårt att förstå hur alla kan sälja tillräckligt mycket för att överleva, men å andra sidan finns det ju massor av människor/kunder överallt.


Jag är nyss hemkommen från en liten shoppingtur i närområdet. Jag har varit på banken och försökt lista ut hur mycket jag bör sätta in på vårt elkonto. Här betalar man ju i förskott för både el, gas och kall- respektive varmvatten. Hoppas jag gissade rätt! Sen har jag köpt mig en liten "dramaten", alltså en shoppingvagn för att slippa bära så mycket de gånger jag handlar lite mer. Så nu ser jag nog ut som en riktig liten kinestant med vagn och ibland paraply för solens skull.


Det är mitt på dagen nu och då passar många kineser på att sova lite. De har ju långa dagar och det är varmt. Folk sover överallt - t ex med huvudet i armarna på sina butiksdiskar eller restaurangbord, bakom och under bilar och på bänkar och trottoarer i skuggan av träd. Sover dom inte så är det många som tar en paus och då spelar kort eller andra spel.


När jag skriver om shopping kan  jag inte låta bli att tänka på att väldigt många i Kina inte har en årsinkomst som kommer i närheten av det belopp vi redan gjort av med. Men de tankarna får jag lära mig att leva med.

Ri Tan Park

Ri Tan Park ligger i närheten av många ambassader och är en av Beijings äldsta parker (1500-talet). En gång i tiden skapades den för kejsarens tillbedjan av solen och då fick inga vanliga människor komma hit. Sedan länge är den en allmän och öppen park (gratis inträde) dit människor kommer för att promenera, motionera, leka, spela spel, vila och umgås. I skuggan av alla lummiga träd mår man bra trots värmen.

Kanske börjar ni tröttna på bilder från fina parker, men de är verkligen överraskande många och välskötta här i Beijing och väl värda besök. Vi är många som njuter, men det är också många som arbetar, säkerligen till en mycket låg timpenning. Det sopas, vattnas, grävs, klipps och putsas hela tiden.

Då jag inte gärna vill ta kort på folk som är där kan mina bilder få er att tro att här folktomt, men så är alls inte fallet. Det är dock lugnt och fridfullt och ganska tyst och alla verkar ha det gott. Det finns fina lekredskap för barnen, men även träningsredskap för vuxna. Och massor av gamla träd, dammar och små vattendrag  och vackra, nyplanterade blommor!

Efter min 5 timmar långa utflykt tog jag mig hem med taxi och duschade. Det behöver man då det är så här års är 28-33 grader varmt varje dag. Ikväll sitter jag här och skriver i min blogg, dricker ingefärste och tänker. TV:n står på och jag ser nyheter från engelska, amerikanska och franska kanaler. De kinesiska förstår jag ju inte! Då känns Sverige, Aktuellt och Rapport och Europa med dess finanskris ganska långt borta. Världen är så stor, så stor och jag . . . en mycket, mycket liten droppe i ett enormt hav av händelser och verkligheter.

En minnessten (15x6 m) som berättar om hur det gick till när kejsaren tillbad och offrade till solen, The god of sun Flying Apsaras.  I mitten flyger den gyllene kråkan och runt omkring står kejsaren, hans hov och ämbetsman av olika slag. 

Det sägs här att det finns bara en revolution som myndigheterna inte kan stoppa, det är den öppna kärleksrevolutionen. Numera kan man se unga par hålla varandra i handen, kramas, kyssas och hångla. Parkerna är förstås utmärkta platser för detta och bakom grönskan på bilden anas ett förälskat par.

Dongyue Temple

Roland kom hem från Zjk i fredags kväll och åkte till Shanghai idag, söndag, mitt på dagen. Vi hann få iväg våra pass med de ettåriga uppehållstillstånden till poliskontoret, gå till banken och ordna det som behövdes då vi nu har tillgång till våra pass igen, träna, simma och sola lite på träningscentrat och för övrigt ta det lugnt. När han hade åkt gjorde jag en utflykt till Dongyue Temple och till Ri Tan Park (skriver om den i nästa inlägg).

Dongyue Temple är ett gammalt taoistiskt tempel. För de som vill veta mer om vad taoismen är finns en längre text efter bilderna. Tao heter dao på pinyin.

”

Dao kan inte höras. När det hörs är det inte Dao. Dao kan inte ses. När det ses är det inte Dao'.

„

Det var en fin upplevelse att komma till detta tempel bl a för att det inte var så mycket folk där. Det rådde en sorts stillhet på området. Inte många turister i rörelse trots att det är söndag, men en del tillbedjande kineser. Arkitekturen är förvillande lik den som finns både i de kejserliga och buddistiska templen. Det märks tydligt att de olika företeelserna har en gemensam bakgrund och historia. Det vill säga: En vacker huvudentré mot söder, tre hallar efter varandra på en syd-nordlig linje, däremellan olika sidohallar, vackra träd, rökelsekar utanför hallarna samt färgsättningen och hus- och takutsmyckningen.

I min guidebok läser jag att detta tempel är en levande plats för daglig tillbedjan och särskilt under vissa högtider ska här förekomma mycket firande. Idag var det en plats för vila och eftertanke. Ganska behövligt efter en mycket intensiv första månad här i Beijing.

Taoismens kännetecken är balans, harmoni, fred och bekymmerslöshet. En vacker utställning av gamla skrin, lådor, vardagliga redskap och skrivdon avslutas med dessa ord: ” The important idea that contained in them influences the nation spirit, ideologi and development of custom so far. Also, is it the reflection of Beijing Spirit, that is patriotism, innovation, inclusion and social morals.” Många fina tankar . . .

I templet finns det många olika målade träfigurer i naturlig skala. Några som är lite större och målade och iklädda mantlar i guldfärg föreställer viktiga personer i taoismens och templets historia. Många (50-60 mindre rum med 10-15 figurer i varje!) föreställer olika aspekter av människors liv, sinnen och förehavanden. Förhållandevis många var en smula skrämmande och hotfulla - om man inte lever rätt enligt tao kommer det gå en illa. Kanske blir man ett djur i nästa liv!

Tusentals vackra träbrickor med band och tofsar för att be om hälsa och framgång  hängde på många olika ställen på tempelområdet.

White Jade Horse
Riddjur till guden Wen Chang. Notera dock att i taoismen finns inga gudar! Förvirrande. Den ursprungliga statyn var av porslin och var "mjuk och len som jade", vilket gav den namnet. Man rörde vid hästen för att lyckas med affärer och för att få allmän trygghet och säkerhet.

Bronze Wonder Donkey
Ett annat riddjur till samme gud. Hästhuvud, åsnekropp, svans som en mula och hovar som en tjur. man rörde vid denna häst för att bli botad från sjukdomar och för att uppnå lycka och framgång.

Denne man gick tålmodigt och sopade gården och gångarna med sin enkla kvast. Jag fotade och gav honom 10 RMB. På många ställen fanns det olika sparbössor att lägga pengar i, men min gåva gick till denne man.

Taoism

Från Wikipedia

Taoism (kinesiska 道教, pinyin dàojiào, Wade-Giles tao⁴-chiao⁴) är en av Kinas tre traditionella religioner/filosofier, jämte konfucianismen och buddhismen.

Tao (kinesiska: 道, pinyin: dào, Wade-Giles: tao⁴) betyder ordagrant "väg"; på japanska har det blivit tō, i exempelvis shintō, "gudarnas väg". Det svenska namnet tao är en rest av det äldre transkriberingssystemet Wade-Giles. I pinyin, som är det oftast använda transkriberingssystemet i dag skrivs ordet dao.

”

Dao kan inte höras. När det hörs är det inte Dao. Dao kan inte ses. När det ses är det inte Dao'.

„

Oklart ursprung

Taoismens historiska ursprung är osäkert. Vanligen betraktar man Lao Zi, en äldre samtida till Konfucius, som dess grundare; en senare viktig tänkare och författare är Zhuang Zi. Som religiös skola går den tillbaka till Handynastin då den organiserades efter buddhistisk förlaga men med egna doktriner. Kinesisk folktro, med en uppsjö av gudar, odödliga, andar och annat övernaturligt, brukar ofta förknippas med taoism.

Trots att taoismen och buddhismen uppstod oberoende av varandra (och ungefär samtidigt), så har de i sitt äldsta skikt stora likheter, och i senare kinesisk tradition är blandformer vanliga. Taoismen har dock, till skillnad från buddhismen, ingen systematisk lära och ingen uppsättning rekommenderade levnadsregler för lekmän. Men i likhet med buddhismen finns det en taoistisk kanon - Dao Zang. När buddhismen kom till Kina, tog den upp daoismens mer avancerade tankar; i gengäld kom den taoistiska traditionen samtidigt att koncentrera sig mer och mer på folkliga kulthandlingar.

Daoismens äldsta urkunder är Daodejing, som brukar tillskrivas Lao Zi, Zhuang Zi, och Taipingjing. Till taoismens urkunder räknas också Yijing, "Förändringarna" (eller "Förvandlingarnas bok"), ett verk som dock också konfucianerna skattade högt.

Svårförståelig mystik

Den filosofiska taoismen är religiös mystik som kan vara svår att förstå. De tänkare som från början utformat daoismen har inte försökt göra den mer lättillgänglig genom att som många andra religioner utnyttja symboler i förklarande syfte. I stället lär de att verkligheten i vissa avseenden är bortom våra sinnens begränsade kapacitet och att omskrivningar och beskrivningar inte kan avslöja sanningen. Begreppet dao kan i realiteten inte preciseras eller fastställas. Översatt betyder dao "vägen", vilket visar att religionens inriktning är att erbjuda människan metoder för att själv skaffa sig kunskap och insikt. Dao är även de dolda mönster som vi kan skönja i mikrokosmos och makrokosmos. Dao är också "Det absoluta", den högsta principen, och närmar sig där mystikens gudsbegrepp i de monoteistiska världsreligionerna. Dao är den största kraften ur vilken allt har uppstått. Dao finns överallt och har alltid existerat eftersom det är bortom tiden, och Dao är även utan form och absolut dolt, eftersom det är bortom rummet. Vidare beskrivs Dao som det mörker varifrån ljuset kommer. Det är tomhet, men samtidigt något absolut som finns i allt och samtidigt är orörligt.

Daoismen använder inte begreppet "gud" om Det absoluta, den yttersta sanningen, eftersom detta skulle begränsa Dao. Dao har inte heller några mänskliga karaktärsdrag medan gudar i många religioner ges mänskliga kännetecken. Dyrkan av gudar förekommer hos daoister med tillhörighet i flera religioner, men majoriteten daoister förnekar förekomsten av personliga gudar liksom tron på en Gud som universums och världens skapare. "Modern" är emellertid en term som ibland tas i anspråk för att sinnebildligt referera till det ursprungliga.

Vägen genom människans inre

Det Absoluta låter sig alltså inte beskrivas, men kan upplevas i människans inre. Genom meditation och kontemplation kan vårt medvetande befrias från störande tankar och intryck, vilket skapar utrymme för Dao. Vi rekommenderas att "tänka utan tankar" under dessa övningar, vilket är detsamma som att befria oss från språket under meditationen. Språk i allmänhet, och vårt modersmål i synnerhet, anses föra oss in på det vi måste bort ifrån: beskrivningar, kategoriseringar, analyser och definitioner. I stället kan vi frammana bilden av att vi och hela den verklighet vi känner till endast är en del av en del i något större. Upplevelsen av enhet med helheten är en insikt som kan ge oss en intuitiv insikt om vad Dao är.

Vi måste således ge upp det systematiska, analyserande sökandet för att finna den rätta vägen. Om vi ska lyckas med detta måste vi också våga släppa taget om vårt skyddade och inrotade sätt att betrakta tillvaron. Avsikten är emellertid inte att vi ska försjunka i världsfrånvändhet – dao ska "levas" och det är i vardagslivet som vi gör de viktigaste erfarenheterna. Det är denna verklighet som vi enligt daoismen bör uppleva allt som en enda enhet, och denna upplevelse leder fram till att människans "jag" endast är en illusion. En värld där alla människor söker öppna sig för och leva i enlighet med dao ska enligt daoismen komma att blomstra. Därigenom är daoismen både individens, samhällets och kosmos väg.

I svensk skönlitteratur kommer daoistiska (och buddhistiska) tankar till uttryck hos Harry Martinson; i den brittiska litteraturen betecknade sig John Cowper Powys som taoist. Den amerikanska konstnären Agnes Martins, "den mest berömda okända konstnären i Amerika”, måleri är starkt influerad av Taoism.

Taoism
http://www.to-life.se/taoism.htm

Taoism är en gammal kinesisk filosofi, som i stora  drag handlar om att njuta av livet och ta dagen som den kommer. Ta till exempel Nalle Puh - han är ett utmärkt exempel på någon som lever i taoistisk anda. Han bara är, helt enkelt, utan att be höva bekymra sig om varken karriär eller vad han ska ha till middag (han äter ju ändå bara honung).
Enligt taoismen är man lyckligast så, när man lever och verkar i enlighet med naturen och dess lagar, inte emot den. Man behöver alltså inte leva som en skogsmänniska, utan det handlar om att följa "minsta motståndets väg". Att leva sitt liv och agera utifrån det taoistiska sättet kan enklast beskrivas som att göra det som vattnet i en rinnande flod gör. När det kommer till en stor sten eller klippa som hindrar dess framfart - så stannar den inte där för att försöka kämpa, trycka eller tvinga sig igenom hindret (vilket är en omöjlig uppgift), istället flyter den bara smidigt förbi sin motståndare och fortsätter sin resa. Ju mer människan gör ingrepp i den naturliga balans som åstadkoms och styrs av universums lagar, desto längre i fjärran försvinner harmonin. Ju mer våldförande, desto fler störningar. Allting - vare sig det är tungt eller lätt, vått eller torrt, snabbt eller långsamt - har sin egen natur inom sig, och den kan man inte våldföra sig på utan att skapa svårigheter. Om abstrakta regler påläggs utifrån är konflikter oundvikliga. Det som ses som en verksam kraft bakom allting i himlen och på jorden kallas i tao för "vägen".
~ Wu Wei och 'Ingenting' ~ "To attain knowledge add something every day.... ....to attain wisdom remove something every day." Detta uråldriga kinesiska talesättet illustrerar det värde den kinesiska kulturen lägger i nothingness (= ingenting). I den kinesiska konsten är tomrummet i en tavla lika viktig som den målade ytan - och i meditation och kampsporter ses ett tomt sinne som den ultimata tillgången. Detta är bara en logisk applikation till teorin om yin and yang - sidan yin (tomhet and ingenting) är precis lika viktig som sidan yang. De som vill följa den taoistiska vägen blir rådda att tömma sina sinnen - tills ingenting återstår. Men varför då detta? Jo, ett sinne som inte hyser några förutbestämda eller strikta planer är mycket mer flexibel. En person som ständigt kategoriserar, analyserar, planerar och funderar kan bli fylld med intellektuella idéer som hindrar dem från att se vad som verkligen finns där. Det 'tomma innehållet' - som nämns i taoistiska skrifter - kan agera spontant där situationen kräver så, därför att det är inte bunden till ett särskilt sätt av agerande. I kamp-sporter kan en deltagare med ett perfekt rent sinne reagera omedelbart på alla attacker, upptäcka en svaghet och utnyttja den utan tvekan. En deltagare som är upptagen med att planera sin nästa attack missar den möjligheten.
Likväl som tomhet vill taoism visa på storheten med ingenting. Det är när vi inte gör någonting som vår kropp och vårt sinne känner harmoni och vi känner full frid, så 'ingenting' tas in i våra vardagliga liv genom idén om Wu Wei. Wu Wei betyder 'att inte göra' eller 'verka utan att verka', och som många taoistiska tankar går det emot det sätt som det mesta i vårt samhälle görs på. Idén är att helt följa med strömmen omkring dig, och inte kämpa emot vågorna. När något tar över ge efter. Var lugn och tålmodig, och vänta till du är i en startare position innan du avancerar med nästa steg. Bilden av 90-talets man eller kvinna är den av en hårt jobbande och beräknande affärsperson som får saker gjorda genom att vara energisk och aggressiv, sköter det sociala livet, familjen och jobbet med samma övernitiska och ivriga framtoning. Denna starka 'yang-attityd' påminns vi ofta och gärna om av diverse marknadskrafter i syfte att sälja oss smärtstillande och lugnade medel, mobiltelefoner och färdigmat som vi alla behöver i 'dagens hektiska värld'. Vad vi verkligen behöver är en god semester, och några rejäla stunders vila varje dag, och vi behöver fråga oss själva - 'är detta verkligen vad jag vill ?'. Den övertygade taoisten säger nej, och försöker ta yin tillbaka in i sitt liv. Ett självförsvarsscenario: Tänk dig 2 personer som knuffar varandra. Den starkaste kommer slutligen att övermanna sin motståndare, och båda kommer att ha tröttnat efter bataljen. Men om knuffandet hade tillåtits fortsätta, hade en rad intressanta saker kunna inträffa. Ett snabbt steg åt sidan, och attackeraren faller platt ner. Om han knuffar så hårt att han tar ut sig själv, så räcker en liten knuff för att förpassa honom till samma öde. Denna filosofi applicerad till det vardagliga livet leder till enkla och fridfulla händelser - argumentationer kan inte inträffa om bara den ena parten är villig att argumentera. Wu Wei betyder att inte gå emot alltings natur. När man praktiserar Wu Wei, rättar man sig efter omständigheterna och lyssnar på sin egen intuition. Ur taoistisk synvinkel är det naturliga resultatet av detta harmoniska levnadssätt lycka. "Imagination is more important than knowledge."
De österländska religionerna är flytande och svårgreppbara. De är inte som de västerländska, fulla av klara och skarpa gudar och färgsprakande mytologier. De är tysta, ofta utan gudar, och låter sig inte fångas så lätt i ord. Detta gör dem svåra att förstå för en västerlänning. Att ge sig in på Kinas (och de andra Asiatiska ländernas med för den delen!) religioner är som att försöka lära sig simma. När man står vid stranden känns vattenmassorna stora och farliga, och man begriper inte hur man ska kunna hålla sig flytande där ute men ändå vet man att det går. När man väl är ute på vattnet är det en otrolig känsla att ha djupen under sig utan att falla. Man känner sig trygg och säker och ger sig kanske in på att dyka och se vad som finns under ytan.
Taoismen är en ateistisk "religion". Den har inga gudar. Många texter om taoism börjar med att tala om att Tao inte går att beskriva och sen är resten av texten ett försök till en beskrivning av Tao. Så även här. Det går inte att beskriva Tao. Tao betyder väg. Tao är ingen gud. Ordet i sig självt är inte Tao. Det går inte att förstå Tao med ord. Tao finns bakom orden, under orden. Tao är det som finns bakom det universum som vi uppfattar som oändligt. Det är det som finns bakom tiden. Innan tiden och efter tiden. Ur Tao uppstod tiden. Tao är tidshavet. Och evigheten. Tao är det varur universum uppstod, och vari det existerar. Det är det som alla atomer, kvarkar och elektroner ytterst består av. Tao är det yttersta. Vid randen av vårt förstånd och medvetande. Tao finns bakom evigheten, bakom oändligheten. Det är urkraften i universum. Uppbyggd av Yin och Yang.
Yin och Yang är de två urkrafterna som Tao består av. De kan inte vara utan varandra. Försök själv att tänka dig något som är endast Yin eller endast Yang utan en gnutta av det andra i sig! Det är lika svårt som att försöka skilja sidorna på ett mynt åt utan att få två nya mynt med en bak och en framsida eller att dela en magnet och bara få en sydpol eller en nordpol - utan dess motsats. Förnekar man den ena parten i Yin och Yang slår den andra snart runt och förvandlas delvis till sin motsats. Eller så drar den till sig motsatsen i stora mängder. Yin och Yang är ett ständigt samspel. De rör sig, byter plats, förvandlas till varandra, rinner runt varandra och i varandra som vattnet. Ibland blir det regelbundna mönster, ibland är det rent kaos. Det är dessa rörelser och olika, ständigt förändrade kombinationer av de båda som vår värld består av. Yin innehåller alltid lite av Yang och tvärtom. Därav prickarna i cirkeln. S-et symboliserar deras rörelser och symmetrin och balansen. När Yin och Yang står i balans med varandra råder harmoni. När de är i konflikt mellan varandra råder disharmoni. Nästan alla motsatspar går att dela upp i Yin och Yang. Jag känner inte till något som inte gör det och det är ett bra sätt att förstå Yin och Yang på. Men observera! Det är inte så att t. ex. guld är Yang och endast Yang. Det domineras av Yang och och symboliserar Yang, men det är inte Yang.

Yin	Yang
svart	vit
passiv	aktiv
natt	dag
kvinna	man
drottning	kung
silver	guld
kvicksilver	svavel
månen	solen
jorden	himlen
vatten	eld
bägare/graal	svärd/stav
död*	liv
mörker	ljus
fred	krig
kyla	värme

*men Yin är även födelse eftersom hon är urmörkret varur allt
uppstod, den stora modern som föder världen.

En person som kan se yin och yang verka i världen kan förutsäga utgången i olika händelseförlopp. Det är också orsaken till taoistens känsla av nöjdhet - han har accepterat att saker ändras och utvecklas kontinuerligt, går först i en riktning och sedan en annan. Därför känner han sig inte upprörd eller orolig när hinder eller svårigheter kommer i hans väg - han vet att saker blir bättre. Inte heller blir han besatt när rikedom eller makt kommer till honom. Även fast han uppskattar dem, så vet han att de inte är permanenta, och vinkar dem villigt adjö när tiden är över.