onsdag 6 juni 2012
Ni hao!
Ni hao!
= du/ni bra? Mycket ofta använt hälsningsord.
Oj, här var jag halvnaken och det knackade på dörren. Hann precis dra på mig en klänning innan jag öppnade. Tre personer stod där, någon är säkert hantverkare för nu håller de på att fixa i badrummet med kranarna i badkaret. Livet är fullt av överraskningar här och man vet aldrig när det ena och det andra ska hända. Oj, nu ringer det på dörren! Där står Rita från Reits Service, hyresvärdens representant. Tur att jag var hemma när allt detta ska till att hända. Vi har nu, efter 6 veckor, fått allt ordnat som står i kontraktet. Hurra! Mitt tålmodiga och artiga tjat och har nog funkat. Och på fredag ska vi få vår shipment=packningen! Hurra! Då blir det fest. Vi har väntat i mer än en månad på den.
Men egentligen var det inte det här jag skulle skriva, utan jag vill berätta att vi nu har påbörjar vår kurs i kinesiska. Vi är Carin, Anna och jag plus en annan ”Volvofru” som vi inte kände innan. Ricky på Santa Fe, den firma som servar oss här med alla möjliga olika frågor, tyckte att hon och jag hade nästan samma namn och att hon borde passa in i gruppen. Och visst gör hon det, för hon är glad och trevlig, men hon är uppvuxen i Storbritannien och talar engelska och har sina rötter på Sri Lanka. Därtill är hon gift med en svensk man. Eesha heter hon, uttalas Ischa, väldigt likt Åsa eller hur?
Vår lärare heter Cici och är jätteduktig. The New Mandarin Concept har ett modernt pedagogiskt upplägg och det kommer att passa oss bra. Vi tränar nu för fullt på de kinesiska räkneorden: yi, er, san, si,wu, liu, qi, ba, jiu, shi (1-10). Och på andra enkla uttryck: Wo shi Asa. Wo shi ruidian ren. = Jag är Åsa. Jag är svensk person = svenska. Språket är svårt, det är ju inte som svenskan baserat på bokstäver med bestämda ljud, utan uttalet varierar efter sammanhanget. Något ska jag nog kunna lära mig i alla fall.
Jag har under de senaste dagarna vid två tillfället kommit bort mig på olika sätt i staden, det är mycket lätt gjort. Gatorna är många och husen stora och ser ofta lika dana ut och tappar man riktningen kan man lätt komma fel eller gå i cirkel. Carin och jag är nog vid det här laget välkända personer på ett militärsjukhus en bit bort där vi snurrade omkring förra fredagen. Vad vi gapskrattade när vi upptäckte att vi var på samma plats igen! Gapskrattade gjorde inte Monica och jag efter att ha åkt buss i 3 timmar i måndags. Åker man åt fel håll så får man ju skylla sig själv! Staden är så stor att man åka buss mycket länge utan att nå fram till dess utkant. Man lär av sina misstag även här och numera ska jag ta fram kompassen på min Iphone när jag känner mig osäker på riktningen.
Carin har också lärt sig av ett misstag. Hon skulle skicka hem ett mindre paket häromdagen och gick till posten. Att hon hade slagit in det ordentligt hade hon inget för för på posten slet de upp paketet och kollade innehållet och la det i en annan förpackning. Hon fick välja mellan två olika blanketter på kinesiska och gissade på den ena. Det kostade henne över 400 RMB. Hade hon tagit den andra hade kostat 60 RMB förstod hon sen. Men detta paket måste väl komma till Sverige supersnabbt! Ska bli kul att höra fortsättningen.
Nu ska jag fortsätta fräscha till mig (undrar när de är klara i badrummet?) för snart ska jag åka till den svenska ambassaden och fira nationaldagen. Man blir nog mer svensk här än hemma denna dag och inte minst ska det bli intressant att få komma till ambassaden.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar