Det är en jättepark, 267 ha, mycket välplanerad och uppbyggd efter strikta astronomiska, astrologiska och heliga riktlinjer. Som andra palats, tempel och kejserliga byggnader är den uppbyggd efter en nord-sydlig axel. Huvudingången ligger alltid i söder och när man går genom dessa tempel, hallar och parker passerar man allt större och heligare byggnader för att till sist nå fram till den viktigatse hallen/ Buddan/altaret - allt efter vilken plats man besöker. Mellan de olika byggnaderna finns det öppna ytor för att tillåta qi - energin - att flöda fritt.
Det finns förstås mycket att berätta om hallarna/templen i denna park, alla hade de ju särskilda betydelser och funktioner. Just här är de flesta byggnaderna runda och från den första till den sista går en bred, sakta stigande, stenlagd gångväg, Red Stairway Bridge. Tanken är att man på detta sätt närmar sig himmelen allt mer. Det sista templet heter Hall of Prayer for Good Harvest. En gång i tiden var detta den högst belägna byggnaden i Beijing, med viss utsikt över staden.
Parken, med alla sina vackra träd och småvägar, är välbesökt av kineserna själva. Här möts man för att dansa, gymnastisera, musicera, sjunga, vila, umgås, pick-nicka och för att söka skugga under bl a de gamla cypresserna. Några mer än 800 år gamla. Det var skönt att strosa omkring i parken och följa både de större gångarna och de små stigarna. Sara och Olle tog sig en tupplur och jag njöt av vacker natur och dansande och musicerande kineser.
Enligt min guidebok bör man ta sig hit en tidig morgon, kl 7 öppnar parken, för då sjuder det av liv här. Kl 10 kommer turistströmmen igång och då blir det, som det står, bara en "vanlig park" igen. Så någon tidig morgon framöver tänker jag göra ett nytt besök där.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar