Åter i Zhangjiakou

Så är jag åter i Zhangjiakou (ZJK) och det känns bra. Den fuktiga värmen i Beijing  är arbetssam (idag är det plus 38 där skriver Anna på Facebook, plus 41 sa Carin när hon ringde mig senare) och även om det är ca 30 grader varmt här så är det en helt annan värme. Luften är torr och klar och det drar en skön bris genom staden och ännu mer uppe på kullarna runt omkring.

Vi bor på Baolong hotell, samma hotell som på vår previsit, och det är lika storslaget som då. Vi har fått ett extra stort rum och det känns lyxigt. Efter att ha varit ute på en fem timmar lång promenad på kullarna runt staden är det skönt att sitta här i det konditionerade rummet och skriva och läsa. Det gjorde mig gott att få vandra ensam i naturen. Det är grönt och fint och syrsorna spelar, fåglarna kvittrar, en och en annan jordekorre kilar omkring. Det luktar ganska sött av små, lila blommor som växer mest överallt. Utsikten över staden och de gröna kullarna är fantastisk. Jag vilade ibland där jag kunde hitta skugga och läste bl a lite ur min bok, Boken om feng shui. Lärde mig bl a att feng shui betyder vind och vatten. ”De båda livsskapande elementens blandning, interaktion, flöde och genomströmning är också det bästa sättet att beskriva den grundenergi (som kallas qi) som utgör grundvalen i feng shui.” Det finns flera olika inriktningar, men alla kan spåras tillbaka i tiden till frontidens egyptiska, indiska och kinesiska kulturer. De centrala principer som utgör vår tids feng shui utvecklades i Kina. Under Maos tid undertrycktes feng shui i Kina, men kom då att blomstra och utvecklas i kringliggande länder.

I går morse åkte jag tidigt med bussen som tar Roland och de andra som veckopendlar från Beijing och hit. Jag besökte Volvokontoret och flanerade sedan runt i staden. Var inne i några affärer och köpte en del saker. Det väckte stor uppmärksamhet och alla var glada och nyfikna. Det är ju ännu inte så vanligt med västerlänningar här. Det är trevligt, men också lite arbetsamt.
ZJK är har en befolkning på ca 700 000 invånare och anses vara en liten stad. Gammal och nytt blandas överallt och det pågår många stora byggprojekt. På andra sidan gatan av vårt hotell ligger ett gammalt, slitet hutongområde. Så precis som i Beijing påminns vi hela tiden om att det finns ett annat Kina, där livsvillkoren är annorlunda.

Jag har gjort ett litet fotcollage med blandade bilder från dessa två dagar.

Vårt hotellrum

Mao vakar fortfarande över denna stad

Leigang - Rolands närmaste kinesiska arbetskamrat

Grillmästaren på stamrestaurangen

På "killarnas" stamrestaurang. De har t o m lyckats få menyn översatt till engelska!

Monumenst strax utanför staden - hål finns det i många viktiga byggnader och monument.
Det är för att de onda andarna och även drakarna ska kunna flyga rakt igenom.

Stadsvy - halvvägs upp på min klättring

Paus vid raststuga - solhatt en nödvändighet

Så här högt kom jag denna gång

Vy över det omgivande landskapet

Det byggs mycket här, många mycket höga hus. Undrar vad de ska fyllas med? Bostäder? Kontor?

Nu har jag kommit högre upp.

Rastplats där jag satt och läste om feng shui

Många hyreshus är gamla och slitna och ser nästan fallfärdiga ut

Detta är en ovanligt fräsch trappuppgång i ett sådant hyreshus

Nybyggda flervåningshus med solceller på taken

I förgrunden: hutonger
I bakgrunden: vårt hotell

Här bor alltså vi - gatsoparna kanske bor i hutongerna på andra sidan?

Gubeikou Great Wall

Lördagen den 30 juni deltog vi i en utflykt anordnad av Beijing Hikers. Vi var ca 25 glada personer från olika länder som samlades på morgonen för att med buss åka ca 10 mil norrut. Bussen stannade sedan vid en liten by och därifrån vandrade vi brant uppför tills vi kom till den del av muren som vi skulle följa. Denna sträcka av muren byggdes under 13-1500-talet och är inte restaurerad - vilket också betyder att det inte är särskilt många turister här. Det var varmt – 33 grader och det gällde att både skydda sig mot solen och att dricka massor av vatten.


Ur programmet:
“On this hike we’ll walk a 6km stretch of Great Wall at Gubeikou that will take us all the way up to the 24-Eyes Tower, one of the highest in the area. As we follow the wall, we’ll pass through restored and unrestored sections, as well as taking a nice detour through pines on a hillside trail.” 

Muren slingrade sig upp och ner och utsikten var fantastisk över grönklädda kullar och vid horisonten högre berg. Den senaste tidens regn och den höga värmen gör att hela landskapet är som en växthus. Här uppe är det ju mycket kuperat, men varje liten åkerlapp används för odlingar och sidorna av kullarna är ofta terrasserade så att det går att odla även där. 

Det var skönt att lämna storstaden och slippa trafiken och bullret för en dag och låta ögon och öron vila i naturen.  När vi hade kommit ner igen åt vi kinesisk mat i en liten by och åkte sedan tillbaka till Beijing. Vid sextiden var vi hemma igen och det var länge sedan det var så skönt – och behövligt – att duscha!

I den lilla byn fanns det, precis som på många andra ställen utan för Beijing, 
gatlyktor drivna solceller. Bra - eller hur!

I det här restaurangköket tillagades vår lunch.

Konfucius och skomakaren på andra sidan gatan

Kinesisk visdom från hjärtat, Konfucius tankar i det moderna Kina av Yu Dan.


Under Maos tid var det förbjudet att tala väl om filosofen Konfucius (551-479 f Kr), men idag finns en nyuppväckt vilja att knyta an till traditionen för att få vägledning och livsvisdom, står det på bokens baksida. Med citat från Konfucius, berättelser myter och exempel ur vardagen visar författaren hur man kan söka sanningen, finna självförtroende, gemenskap och harmoni, står det också.


"Vi saknar inte stora, vittomfattande ideal, men däremot en trovärdig väg som kan föra oss åt det håll vi önskar."
"Mästaren sa: En ädel människa har ett harmoniskt förhållande till andra människor, även om han skiljer sig från dem."
"Våra ögon ser för mycket till orden och för lite till själen och hjärtat."
"Genom att vara tolerant mot andra skapar man större utrymme även åt sig själv."
"Skaffa vänner som är lyckliga och förmår att njuta av tillvaron som den ser ut just för stunden."
"Slåss inte mot andra - det är bättre att tampas med sig själv och försöka hitta sätt att förbättra sig själv."
"Konfucius styrka är alltid handlingens styrka, inte ordens."
"Att göra sina öron mottagliga för andras tankar handlar om att hysa medkänsla med hela världen; nyckelorden är förståelse och tolerans."


Det finns en hel del att läsa för oss som har böcker, tid och möjlighet att ägna oss åt personlig utveckling. Men hur är det för den kvinnliga skomakaren på andra sidan gatan av vårt fina bostadsområde där det kinesiska bostads(hutong)området tar vid? Och för alla de andra hantverkarna (snickare, murare, rörmokare och plåtslagare) som sitter på huk, med sina enkla verktyg ihopknuta med ett snöre, väntande på jobb? Jag vet inte om Konfucius kan hjälpa dem. Jo, kanske något ändå. Kunskap som sätter ord på våra tankar och upplevelser är nog aldrig bortkastade, men jag vet inte om de ger mat för dagen.

Ytterligare en krånglig berättelse

Berättelsen om hur man gör för att skaffa visum för att åka från Beijing till Mongoliet:


1. Ta reda på var Mongoliska ambassaden ligger. Inga problem.
2. Ta reda vilka regler som gäller för svenskar. Stora problem. När jag ringde till ambassaden slängde de på luren eftersom de inte förstod engelska. Försökte flera gånger. Bad via mail resebyrån jag har kontakt med i Mongoliet att ringa till ambassaden å mina vägnar. Det tog 5 minuter, sen fick jag svar. Det behövs inget Invitation letter. Bra.
3. Ta reda på när det är öppet. Stora problem. Åkte dit på måfå och hittade ingen skylt, men väl en person som talade engelska. Hon sa tiderna och menade också att det var öppet förra fredagen, vilket också var The Dragon boat festival här i Kina. Vi åkte dit, det var stängt p g a The Dragon boat festival!
4. Åka till ambassaden igen. Stå i kö i två timmar. Urusel organisation. Oerhört långsam handläggning. Till slut blev vi insläppta tack och lov, men många fick åka hem för att komma tillbaka nästa dag. Gjorde trevliga bekantskaper i kön, bl a med en studentska från Australien och en ung kvinna från Estland.
5. Betala avgiften för Rolands och mitt visa för att sedan kunna hämta ut våra inlämnade pass med visum till Mongoliet. Stora problem. Enligt ambassaden skulle avgiften betalas in på Bank of China. Bra, tänkte jag, där är vi kunder och det finns ett kontor nära oss. Tji fick jag! Det gick inte alls att betala räkningen på detta kontor, det måste betalas på ett annat bankkontor en bra bit bort. Tog mig dit och hittade efter viss möda fram. Den tiofiliga vägen gjorde jag att fick ta en lång extrapromenad. Sådana gator korsar man inte hur som helst. Väl framme var det inte helt lätt att förstå att man först skulle gå till en informationsdisk för att få rätt kontonummer och sen ta en kölapp för att betala in summan. Vid denna tid på dagen hade det blivit 30 grader varmt och jag var genomsvettig. Ingen AC i banklokalen. Efter en lång stunds väntan var det äntligen min tur. Efter att ha knappat in min kod för bankkortet och skrivit under två olika dokument, som granskades både av min kassörska och av en annan banktjänsteman, var betalningen genomförd. De silkespapperstunna dokumenten klibbade fast vid mina svettiga fingrar och jag fick knappt ner dem i väskan.
6. Ta sig hem ingen. Ganska små problem. Gå åt rätt håll, hitta rätt busshållplats, invänta rätt buss (min Iphone strejkade just då, men jag lyckades komma ihåg bussnumret) och åka hem. Tack och lov var detta en nytillverkad buss=AC! Det inte ofta jag hamnar på en sådan och därtill hade jag turen att få en sittplats efter halva resvägen.
7. Hemma igen. Idag ska jag inte gå ut mer. BARA vara hemma och titta på några av de TV-program jag laddat ner från svtplay.se. Om man går upp på småtimmarna och sätter igång nedladdningen brukar det funka. På dagtid är det tydligen ”för trångt på nätet”.
8. Pust! Kina=Kina!

Tur- och otursnummer

På bilden ovan kan ni se vår knapptavla i hissen. Titta noga! Något som ser konstigt ut?


Det borde det vara! I vårt hus finns varken våning 4, 13, 14 eller 24! Så vi bor alltså inte alls på våning 22, även om det är den knappen vi trycker på när vi vill hem. Vi bor egentligen på våning 19, för våning 4,13 och 14 finns inte! Lurigt, eller hur? De fyra översta våningarna i vårt hus är VIP-våningar och där vågar man kalla dem för PH1-PH4 - nästan lite konstigt tycker jag.


Varför då detta? Jo, i Kina är man fortfarande starkt troende på numerologins makt. Siffran 4 i alla dess kombinationer och siffran 13 är oturssiffror.


Hör här:
I Kina, Korea, Vietnam och Japan betraktas fyran som ett otursnummer bland de flesta. Fyran anses vara ett otursnummer eftersom det låter som ordet "död".
Tretton anses som ett oturstal i de flesta västländer eftersom Judas Iskariot var den trettonde personen i rummet när Jesus åt sin sista måltid. I Italien anses dock tretton som ett lyckonummer. Även i Kina anses det lyckosamt eftersom det låter som "säkert liv". På de flesta hotell i västvärlden med fler rum än 12 saknas rumsnummer 13 eftersom många gäster vägrar att bo i rum med det numret. Det verkar som om man nuförtiden tagit över det västerländska tänkandet när det gäller talet 13 i Kina, då det inte finns med i många olika sammanhang.


I andra hissar hittar man ibland följande lösning på detta problem: våning 1, 2, 3a,3b, 5 etc. Smart eller hur? :)


Det finns två nummer som anses som lyckotal i Kina, det är 2 och 8. Tvåan är lite tveksam, skillnader finns mellan södra och norra Kina, men åttan är definitivt allra bäst. Åttan är ett traditionellt kinesiskt lyckonummer. Åtta, anses som ett lyckonummer av kineser och japaner eftersom det (八 pinyin bā) låter som ordet "välgång". I kinesisk folktro för siffran 8 tur med sig och har evig lycka. Men den är också symbol för balans mellan kropp och själ.


Det kostar därför ofta mer att bo på våning 8, att ha husnummer 8 eller bil- och telefonnummer med många åttor i. Vissa nummerkombinationer kan kosta en förmögenhet!


Tack och lov har mitt eget favoritnummer sedan länge varit 9 så jag klarar mig rätt bra enligt numerologin:
Mycket gammal är tron på att nio är ett magiskt tal. Säkerligen på grund av att nian är slutsumman på tre gånger tre. Ett viktigt skäl är kanske att en kvinna är gravid i nio månader. Nio är ett kraftladdat tal och ibland skall magiska handlingar utföras nio gånger istället för tre. Även i Kina anses nian vara ett lyckotal, då talet 9(jiu) även betyder långvarigt. 


Men i andra länder, t ex i Japan, är nian inget att ha, så det är tur att jag bor i Kina! :)

World´s first oxygen tank sports center

Så står det på en av reklamskyltarna (men här nedan ser ni en annan skylt) utanför gymmet i vårt bostadsområde. Både Roland och jag har träningskort där, även om jag har fler möjligheter att gå dit än vad Roland har. Nu är det söndag och Roland har gått för att träna innan vi ska se en film ikväll. Tack Elsa Maria och Sara för alla filmer vi fick med oss!
Jag tränar 3-4 gånger i veckan och det är verkligen skönt. Det är skönt att träna, men också att komma ifrån storstadens brus, värmen, den förorenade luften och som idag regnet för en stund. Jag antar att sommarregnen börjat nu för vi har haft mulet väder i snart en vecka. Ibland åskar och regnar det kraftigt och ibland småregnar det, som idag. Däremellan är det varmt och tryckande. Hoppas ni har fått det goa sommarvädret som vi hade innan till Sverige nu. Det tror jag att ni alla behöver!
På gymmet tränar jag rygg och axlar och simmar i poolen. Man behöver sällan trängas och allt är mycket välskött och det städas mest hela tiden. Varje gång jag kommer dit blir jag glatt välkomnad av de trevliga flickorna i receptionen!

Midsommar i Peking

The Dragon boat festival firas inte nämnvärt här i Beijing eller efter vad jag har förstått inte i norra Kina. Det är en tradition från södra Kina där det firas desto mer, speciellt med olika båttävlingar. Då det är en nationell högtid är många dock lediga denna dag och åker gärna hem till sina familjer. En speciell sorts riskakor äter man överallt, men jag har inte ens smakat. Många jag träffat säger att de inte smakar gott. Jag har köpt hem några så om lusten faller på ska ta och göra i ordning dem. Roland har smakat i ZJK och han säger så här: " Det är lite klabbigt och sött med lite frukt med kärnor i. Det var så där."


Maj - juni  - Duan Yang (Drakbåtsfestivalen) :
(Kom ihåg att man i Kina följer månkalendern vilket gör att högtiderna infaller på olika datum varje år. Min kommentar)

Denna dag är en olycksdag i kinesiska kulturen. Försiktighetsåtgärder måste vidtas mot fem giftiga djur och insekter. Dessa är skorpion, tusenfoting, ödla, spindel och huggorm. Drakbåtsfestivalen firas också till minnet av poeten "Chu Yuan" som dränkte sig 279 f.Kr.

Den femte kinesiska månaden är en "ond månad" och detta betonas med ett flertal seder som äger runt kring festivalen. Detta är en årstid då det varma och fuktiga vädret underlättar tillväxten av skadliga insekter och djur samt under-lättar och ökar spridningen av smittsamma sjukdomar.

När festivaldagen kommer brukar folk gå till älvar eller sjöar i närheten med fina festkläder på sig. De hyr en båt och ror runt i vattnet och sjunger folksånger. De äter och dricker te i båten medan de väntar på att den stora tävlingen ska börja. Vid tävlingens start kommer en parad av drakbåtar som skiljer sig markant från de vanliga båtarna. En drakbåt är en ca 30 meter lång båt som samtidigt är så smal, att två personer knappt kan sitta sida vid sida i den. Många båtar från olika samhällen och byar deltar i tävlingen, och det är mycket prestigefullt att vinna. På kvällen efter festen kommer en annan höjdpunkt på festivalen, nämligen en parad av båtar som är belysta med färgglada lyktor.

En annan del i festen är då man kastar "Zong Zi", d.v.s. risbollar med olika fyllningar som är insvepta i bambublad, i vattnet. Detta gör man för att fiskarna i vattnet skall äta på någonting annat än den döda heroiska poeten som ligger i vattnet. Denna dag firas även i Hongkong, Taiwan och Vietnam.
http://www.immi.se/world/beik/kina.htm


Vår fest
Anna, Carin och jag med våra män ordnade ett midsommarfirande dit även Eesha (vår kurskamrat) och Gunnar (Eeshas man) och Carins besökande väninna Anette var med. Vi fuskade lite genom att förlägga festen till lördag istället för fredag. Men det var helt ok, kände liksom ingen skillnad! :)

Vi träffades i Chaoyang park kl 13.30 och hittade en plats för picknicken. Det var mycket folk ute denna dag så vi gladde nog en hel del kineser med vår mat, våra flaggor, snapsvisor och kubbspel.  Tänk vad gott med lite svensk mat! Inköpt på IKEA eller medtagen hemifrån. Trevligt var det och tiden gick fort.

Efter lite uppfräschning hemma åkte vi sedan till restaurang The Orchard - fruktträdgården. En mycket vacker restaurang som ligger mitt i en fruktträdgård, som i sin tur ligger mitt i ett mycket trist industri/hutong område. Så är det ofta här i Beijing, mitt i "no where" ligger en helt underbar oas. Dit hittade vi en gång tidigare under en Swea-utflykt. Här serveras god västerländsk mat och vi hade en fortsatt trevlig fest. 

Åsa, Anna, Carin & Anette

Bilderna nedan är från mitt första besök på denna restaurang.