Under Maos tid var det förbjudet att tala väl om filosofen Konfucius (551-479 f Kr), men idag finns en nyuppväckt vilja att knyta an till traditionen för att få vägledning och livsvisdom, står det på bokens baksida. Med citat från Konfucius, berättelser myter och exempel ur vardagen visar författaren hur man kan söka sanningen, finna självförtroende, gemenskap och harmoni, står det också.
"Vi saknar inte stora, vittomfattande ideal, men däremot en trovärdig väg som kan föra oss åt det håll vi önskar."
"Mästaren sa: En ädel människa har ett harmoniskt förhållande till andra människor, även om han skiljer sig från dem."
"Våra ögon ser för mycket till orden och för lite till själen och hjärtat."
"Genom att vara tolerant mot andra skapar man större utrymme även åt sig själv."
"Skaffa vänner som är lyckliga och förmår att njuta av tillvaron som den ser ut just för stunden."
"Slåss inte mot andra - det är bättre att tampas med sig själv och försöka hitta sätt att förbättra sig själv."
"Konfucius styrka är alltid handlingens styrka, inte ordens."
"Att göra sina öron mottagliga för andras tankar handlar om att hysa medkänsla med hela världen; nyckelorden är förståelse och tolerans."
Det finns en hel del att läsa för oss som har böcker, tid och möjlighet att ägna oss åt personlig utveckling. Men hur är det för den kvinnliga skomakaren på andra sidan gatan av vårt fina bostadsområde där det kinesiska bostads(hutong)området tar vid? Och för alla de andra hantverkarna (snickare, murare, rörmokare och plåtslagare) som sitter på huk, med sina enkla verktyg ihopknuta med ett snöre, väntande på jobb? Jag vet inte om Konfucius kan hjälpa dem. Jo, kanske något ändå. Kunskap som sätter ord på våra tankar och upplevelser är nog aldrig bortkastade, men jag vet inte om de ger mat för dagen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar