Peking putsas & fejas

Denna vecka genomgår Peking ännu en ansiktslyftning. Som jag har skrivit förut är de verkligen fenomenala här på att sköta sina parker och planteringar. Just nu har en massa nya blommor planterats, buskar och träd har beskurits (igen) och vackra, röda lyktor har satts upp efter gatorna. Peking förbereder sig för nationaldagsfirandet den 1:a oktober, månfestivalen och för det kommande viktiga politiska mötet. Ingen verkar veta exakt när Kina byter politisk ledning, mer än att det ska ske i mitten av oktober detta år.

Idag fick jag ett mail från Santa Fe, det serviceföretag som Volvo anlitat för att stötta oss här i Beijing.
Där kan man läsa bl a följande:


Dear Assignees

Holiday season is coming and we would like to extend our warm regards and share our 2012 holiday reminder. This reminder will help to answer questions of what you may expect during the holiday in Beijing regarding holiday celebration, holiday safety tips, emergency help& contact etc.. We hope that you will find the content helpful!

Have a happy holiday. The National Day Holiday stretches from Monday October 1st to Sunday October 7th and is referred to as the Golden Week Holiday. This is the 63nd anniversary of the formation of the Peoples Republic of China in 1949. It is celebrated throughout mainland China, Hong Kong, and Macau with a variety of government- organized festivities including fireworks and concerts.

Vi kommer att åka bort nästa vecka under ledigheten för att bl a delta i Leigangs (Rolands närmaste kinesiska arbetskamrat) och Ninas bröllop i närheten av kuststaden Qingdao. Spännande! Leigang följde förresten med Roland hem förra helgen och hälsade på oss här i B. Han arbetar liksom Roland i ZJK, men bor i Shanghai med sin fru. Långpendlare alltså, som inte har råd att åka hem varje helg. Lönerna för de kinesiska ingenjörerna är inte så höga.

Månen är snart full!

Besök på svenska ambassaden i Peking

Här ser ni:
Lars Peter FREDÉN

Sveriges nuvarande ambassadör i Kina med placering i Peking/Beijing, är även ambassdör för Mongoliet.

"Ambassador to China and Mongolia since September 2010. In the Swedish Foreign Service since 1982. With a certain background in Chinese and Russian, his career has centered around China and the Soviet Union/Russia. In 1989 he became the first diplomat from any country stationed in Latvia since 1940. Security policy aid to the Prime Minister 1992-1994. DCM in Moscow 1995-1998.  Books on the dissolution of the USSR and Swedish policy towards the Baltic countries. Numerous Estonian, Latvian and Lithuanian orders."

Tisdagen den 25 september deltog jag i ett studiebesök på Svenska ambassaden anordnat av SWEA. Ambassaden är Sveriges till antalet anställda tredje största ambassad (efter Washington och Moskva, Bryssel oräknat) och har en fin byggnad i centrala Beijing. När den byggdes i början av 1970-talet var detta rena landsbygden. Staden har vuxit snabbt och mycket sedan dess!

Jag trodde vi skulle få lite information om det dagsaktuella politiska läget i Kina, som ju är hett denna höst, men så blev det inte. Vi fick höra en del om ambassadbyggnaden och dess utformning och inredning, om ambassadörens personliga liv och intressen samt om vad man vad man har för huvudsakliga arbetsuppgifter på ambassaden. De viktigaste är att planera för olika svenska dignitärers besök i Beijing samt att delta i olika representativa sammankomster.

Lamporna var vackra! :)

Mottagningsrummet

I bakgrunden biblioteket med en gammal Moraklocka, i förgrunden serveringsbordet.

Lamporna är designade av Gunnar Cyrén.

Månfestivalen

(Texten här nedan är hämtad från ett par olika sidor på Internet.)

Midhöstfestivalen – Månfestivalen

30 sep 2012, 19 sep 2013, 8 sep 2014, 27 sep 2015 
Kina

Månfestivalen  (midhöstfestivalen), räknas som Kinas näst viktigaste traditionella högtid efter vårfestivalen, det kinesiska nyåret.
Festivalen är en höstfest och infaller enligt den kinesiska kalendern på den 15 dagen i den åttonde månaden (vanligen i slutet av september), en dag då fullmånen sägs vara som allra rundaste och klarast. Den markerar slutet på skördetiden och början på det mörka halvåret, men det är också en familjehögtid där fullmånen symboliserar familjens enhet och sammanhållning.

En av de myter som förknippas med månfestivalen handlar om Chang’e som svävade upp till månen för att där leva som mångudinna. Berättelsen finns i ett flertal versioner. Det sägs också att en Wu Gang står på månen och hugger på ett ständigt självläkande kassiaträd som straff för begångna synder. En månhare som hjälper Chang’e att göra odödlighetselixir finns också att beskåda på den annars kalla och ödsliga månen.
 Enligt traditionerna samlas familjemedlemmar och vänner för att titta på månen och äta månkakor tillsammans. De typiska röda lyktorna är också en del av månfirandet.

2008 införde Kinas regering stora ändringar angående de traditionella årsfesterna. Man befarade att människor hade glömt de gamla sederna och därför lyftes mindre festivaler som månfestivalen, drakbåtsfestivalen och gravstädningsfestivalen (Qingming) fram genom att de gjordes till allmänna helgdagar.

Precis som solen, har månen alltid varit föremål för stor dyrkan i Kina. Solen representerar det manliga Yang, och månen det kvinnliga Yin. De båda krafterna kompletterar varandra och samverkar överallt. Detta koncept är mycket vanligt i den kinesiska kulturen och de flesta viktiga festivaler har därför något med solen eller månen att göra. Innan man i Kina officiellt bytte till den Gregorianska kalendern år 1911, hade den kinesiska månkalendern varit i bruk i drygt tvåtusen år. Än i dag firas de traditionella kinesiska festivalerna i enlighet med månkalendern. Både den första dagen, d.v.s. nymånen och den femtonde dagen, fullmånen, utgör viktiga händelser i alla månader.

Sägner kring månfestivalen
I årsböckerna från Zhou dynastin (1100-221 f.Kr), kan man läsa att Zhou kejsarna hade som vana att bege sig till månaltaret för att offra den femtonde dagen av månkalenderns åttonde månad. Det är högst troligt att denna sorts dyrkan av månen gett upphov till firandet av månfestivalen. Men det dröjde ända fram till Tang Dynastin (618-907) innan det blev en folklig företeelse.
Sägnen kring månfestivalen handlar om Chang E och hennes make Hou Yi och deras jakt efter evigt liv. Eftersom sägnen förts vidare från mun till mun, generation efter generation, finns det väldigt många olika versioner av den, men de har alla samma tema och upplösning, nämligen den att Chang E flyr till månen där hon tvingas leva ensam med endast en hare av jade som sällskap. Enligt sägnen var Hou Yi en mycket skicklig arkitekt, som byggde ett palats av jade åt gudinnan av västra himlen. Som belöning fick han ett livselixir, som skulle ge honom evigt liv. Han varnades dock för att ta elixiret innan han fastat och bett i tolv månader och gömde det därför i huset och började förbereda sig för fasta och bön. Olyckligtvis blev han kallad till ett akut uppdrag och under hans frånvaro drogs hans vackra och nyfikna fru Chang E till elixiret av dess härliga doft. Hon kunde inte motstå viljan att svälja det och som straff blev hon förvisad till månen. Enligt traditionen reflekteras hennes skönhet starkast från månen just på månfestivaldagen.

Vad äter man?
Som vid alla kinesiska högtider är middagarna överdådiga och den speciella delikatessen för denna festival är de så kallade “månkakorna". Traditionen att äta månkakor finns upptecknad redan under Tang kejsaren Xi Zongs regeringsperiod (874-889), men blev riktigt populär först under Song dynastin (960-1279).

I helgen var Rolands arbetskamrat Leigang och hälsade på oss. Han hade med sig dessa fina månkakor som en hälsning från sin varande och blivande fru Nina.*

Månkakan är stor som en munk och naturligtvis rund så som fullmånen. Kakorna är jobbiga att göra, så många köper dem färdiga. De finns att köpa i bagerierna från mitten av augusti. Det finns hundratals versioner av månkakorna. De kan vara fyllda med tex. en hel äggula, lotus- och sesamfrön, dadlar, nötter, frukt eller korv. Naturligtvis har Haagen-Daz också introducerat glassmånkakor på den asiatiska marknaden! Frukterna som serveras denna kväll så som äpplen, apelsiner, persikor och granatäpplen är alla runda för att symbolisera fullmånen. Äpplen serveras ofta, eftersom äpple på kinesiska har ett liknande uttal som ordet för fred. En frukt som är tabu i detta sammanhang är päron, eftersom uttalet för päron låter lika som ordet för separation. Kineserna äter under månfestivalen också saltade ägg. Vid tillredningen tillämpas en urgammal konserveringsmetod där ägget först doppas i sprit och sedan läggs i en övermättad saltlag i 15-20 dagar före det kokas.

På kinesiska kallas ting som är runda eller kompletta för yuan, som betyder “runt”, och det ingår också i uttryck som “fullständig”, “fullborda” och “återförening”. Eftersom fullmånen symboliserar det fullständiga och perfekta kännetecknas denna högtid av återföreningen av familjen. Förut var månfestivalen en skördefest då människorna kunde kosta på sig att fira lite extra. I varje familj dukar man upp ett särskilt bord mot månen fyllt av månkakor, ris, vin och frukter. Vid mörkrets inbrott är det populärt att sitta utomhus i fullmånens sken och berätta historier om månen i glada vänners lag. Lejondansen är populär, främst bland barnen. Folk brukar också tåga upp i bergen med färgglada lyktor för att se när månen går upp. Månen förenar familjemedlemmar och vänner som denna dag kanske trots allt befinner sig långt från varandra.

När luften är klar ser vi månen lysa från vår balkong.

* I Kina gifter man sig först statligt genom att ansöka om giftermål hos en myndighet och där skriva under giftermålsdokumenten. Senare firar man bröllop. Nästa vecka är vi bjudna på Leigangs och Ninas bröllop i närheten av Qingdao. Det är vanligt att man har bröllop i samband med månfestivalen. Leigang och Nina ska ha ytterligare ett bröllop vid nästa kinesiska nyår. Då i hennes hemstad som ligger långt norrut i Kina. Det är ca 200 mil mellan deras hemstäder och därför kan inte alla släktingar mötas vid ett och samma tillfälle.

Beijing Space City

Fredagen den 21 september fick jag möjlighet att, genom den Svenska Handelskammaren, göra ett stuidebesök i China Space City i nordvästra Beijijng. Tack vare någon kinesisk/svensk kontaktperson blev vi mycket väl mottagna av olika chefer och fick både besöka och fota några olika avdelningar. Spännande förstås!

Har läst en del om denna anläggning på nätet. Kina har ju varit verksamma inom rymdforskning ganska länge, men först på senare tid blivit mer kända och har en önskan att öka sitt samarbete med omvärlden. Vilket "omvärlden" visar en viss tvekan inför. Mest samarbete verkar finnas med Brasilien och andra länder i Sydamerika och Asien.

Den information vi fick var en blandning av fakta och propaganda. "Kina har världens största, bästa, billigaste . . . " Kina kommer att göra, bli, uppnå . . ." - och så är det kanske?  Inget annat land har väl i dagsläget råd med så omfattande satsningar som ett rymdprojekt kostar? 2017 kommer den första kinesen att landstiga på månen, säger de. Undrar vad alla de 25-27 satelliter som Kina låter kretsa runt jorden har för syfte och funktion? Mer än de vanliga och fredliga alltså. Men det gäller förstås alla länders olika satelliter. 


Beijing Space City
http://www.dragoninspace.com/space-centre/beijing.aspx

The Beijing Space City is a research and development hub, astronaut training base and mission control centre for China’s human space flight, space exploration and satellite projects. The facility is a large campus situated on a 2.3 square kilometres (577 acres) land in Tangjialing in the northwest suburb of Beijing. First becoming operational in 1998, it is the home to the Beijing Aerospace Control Centre (BACC), the China Academy of Space Technology (CAST) and the Astronaut Centre of China (ACC). It also has a range of support facilities including accommodations, offices and a conference centre.

För att få komma in i området och senare in i de olika byggnaderna hade vi redan före besöket fått ange våra pass- och telefonnummer. Under hur välkollade vi är nu?

Här sitter vi i presskonferensrummet och blir välkomnade och informerade av en kvinnlig chef.

I utställningslokalen fick vi se satelliter i både verklig och förminskad skala, en rymdkapsel  med plats för människor, modeller av astronauter med mera.

Under start och landning ligger astronauterna i denna "vagga" i fosterställning kan man säga. Detta för att skydda de inre organen.

Strama vakter med toppmodern övervakningsutrustning överallt.

Ledningscentralen, som liksom i USA bara används i mediala sammanhang. Den "riktiga" ledningen sköts från andra lokaler.

Kanske borde jag satsa på en ny karriär?

10 m djup träningsbassäng.

Smakprov från folklivet i Honglingyin Park

Strålande söndag. Gick en härlig promenad i Honglingyin Park, i närheten av vårt hus. Här sjuder det av folkliv en dag som denna.
Bjuder på lite smakprov genom mina små filmsnuttar. Det tog ett dygn att lägga upp dem här - hoppas ni kan se dem.
Tryck på pilen och ta del av en bit av Kina. :)

Sett från cykelsadeln

En berättelse utan bilder

Denna vackra septemberlördagseftermiddag tog jag en cykeltur. Bara så där på måfå. Cyklade söderut och österut och sedan tvärtom för att komma hem igen. 

De flesta stora gator här går i syd-nordlig eller öst-västlig riktning och det gör det lättare att orientera sig. De mindre och små gatorna däremellan går i kringelikrokar och där tappar jag lätt bort mig. Dessutom är dessa ofta återvändsgränder, dvs det slutar inne i ett bostadsområde med en mur eller en låst grind. Det betyder att man inte kan röra sig lika fritt här som hemma. För inte så länge sedan bevakades alla dessa grindar noga och alla som kom och gick kontrollerades. På kvällarna låstes grindarna. Trygghet? Kontroll? Båda delarna? Grindarna finns kvar och det finns ”vakter” överallt, precis som hos oss här på Park Avenue, och de kan nog låsas igen vid behov.

Staden är så stor. Den ta ”aldrig” slut. Överallt gator, höga och ännu högre hus, stora och små marknader utomhus och inomhus, affärer av olika sorter och storlekar, små parkområden, tvätt på tork på både tänkbara och otänkbara ställen, bilar, bussar, mopeder, cyklar och massor av folk.

Människor som förflyttar sig, köper och säljer, sitter och tittar, sover på bänkar och bredare trottoarkanter, väntar på bussar, gymnastiserar, passar barn, tvättar kläder och bilar, spelar kort, lagar cyklar och skor, fruktstånd, tidningskiosker, arbetare som lagar gator och cyklar, svetsar, sopar gator, gräver och klipper i alla planteringar – överallt människor.

Många hus här i centrala Beijing är stora och höga men det finns också små, slitna hutonger lite här och där och människor som mer eller mindre bor på gatan eller i undergångar och små skrubbar. Då och då ser man tiggare och även en del handikappade människor som ber om pengar. Fast detta är ändå ganska ovanligt och dominerar inte stadsbilden i de områden jag rör mig.

På ett ställe efter vägen stod det minst tre polisbilar och det satt 30-40 kineser samlade på en trottoarkant. Illegala immigranter? Eller vad kan det annars vara? Undrar vad som hände med dem sen?

En mindre gata höll på att repareras och var mest som en enda grusgrop. Där fanns gott om folk som grävde och murade. En del i jeans och t-shirt andra i svarta byxor och vit skjorta. Så ser det ofta ut här – arbetskläder och skyddsutrustning tillhör ovanligheterna.

På ett annat ställe höll ca 10 unga män på att ”under bevakning” gräva upp en redan fin gräsremsa mellan filerna på en bred gata. De var välfriserade och modernt klädda, men stod alltså här grävde med var sin spade modell äldre. Varför dom och varför detta denna sena lördagseftermiddag?

De flesta av de människor jag möter här ser för övrigt mycket "moderna" ut, dvs de är klädda som vilken västerlänning som helst. Kanske för att det är västerlandet som styr modet och som låter sy upp kläderna här för att sedan importera dem? Eller är det för att det globala livsmönstret ser ut så? Men det finns ändå en stor skillnad - inuti kläderna finns människor som tänker och beter sig annorlunda än jag/vi. Det yttre kan förvilla. Kulturskillnaderna är ändå stora, ibland mycket stora.

Det är många ljud här, mest trafikbuller och ett evigt tutande. Andra ljud kommer från sorlande grupper av människor och ibland lite skrik och skrän, men inte alls så mycket som jag befarade innan jag kom hit. Inne på marknaderna och i de stora kinesiska varuhusen är det desto mer högljutt. Här skriker man för att göra reklam för olika varor och för att få sälja. I de mer ”västerländska” affärerna skriker man inte, men där är det istället ofta öronbedövande musik à la modern pop.

Dofter finns det också, men inte så att de direkt besvärar mig. Avgaserna luktar förstås, en del gamla dislar luktar riktigt illa, toalettlukten kommer när man passerar de offentliga toaletterna (det finns ganska gott om sådana och för de som bor i de enklaste bostäderna är det den enda toa de har tillgång till) och restaurangerna och vissa marknader luktar en hel del. Men inte ens under de varmaste och fuktigaste dagarna denna sommar har jag dofterna varit jobbiga. Det är värre på landsbygden, säger de som vet. Och det är klart om man står länge bredvid en offentlig toalett så . . . men det behöver jag ju inte göra. Värre måste det vara för de kineser som bor där.

Efter en och halv timmes cykeltur tog jag mig hemåt igen. Kom nästan rätt. Fick använda Google maps på Iphonen en gång för att se var jag var - lite för långt österut.  Tänkte att denna stad är som en enorm myrstack eller en oändlig labyrint. Jag blir nog aldrig storstadsmänniska på riktigt – det är bara för mycket av allt hela tiden. Och ingen skog och ingen tystnad och ingenstans där du kan vara ensam en enda minut. Överallt (utom hemma) dyker det upp en eller flera eller massor av kineser! :)

Vi har blivit tre & välgörenhetsmarknad

I tisdags kom Louise hit igen. Hon ska stanna i tre månader och läsa nybörjarkinesiska vid ett av Beijings alla universitet.  Hon har redan fått några olika kontakter via universitetet och även hunnit att vara på sin första handbollsträning.

Idag, lördag, har ambassaderna en välgörenhetsbasar i Chaoyang Park nära oss och den besökte vi under ett par soliga timmar denna lördag förmiddag. Tänk vad världen är stor! Så många länder det finns. Fast alla var inte representerade, bl a inte Sverige. Undrar varför?

Solen, de vackra skyltarna med sina fina budskap och den glada stämningen gjorde detta till en trevlig tillställning. Ändå . . .  hur är det egentligen i detta stora land och med deras relationer till omvärlden? Inte bara sol och glada leenden - eller? Ändå var det fascinerande att gå omkring och få se glimtar av hela den stora världen. 

Jag köpte några saker fast det inte var särskilt billigt, gladde mig åt att pengarna förhoppningsvis kommer några väl behövande till godo. Det finns många sådana här i Kina.

Love knows no borders - det tror jag med, men var finns kärleken till världen idag?

Liulichang - Antiques Street

Vädret är underbart och luften klar - september verkar vara en fin månad här i Beijing!

Idag har jag besökt en antikmarknad (det finns många här) tillsammans med Monica och andra SWEA-kvinnor. Det var en fin utflykt och en vacker gata - väl värd flera besök! Området har mycket gamla anor och är världsberömt.

"Liulichang is known throughout China and the world for its ancient books, calligraphy, paintings, rubbings, ink stones and ink. The street, which is only 750 meters long, is located south of Hepingmen (Peace) Gate."

Men ändå frågar jag mig ofta - trots allt som finns att köpa här - vad vill jag egentligen ha? Det är så lätt att samla på sig saker, för många saker, som sedan kräver omsorg och arbete. Trots allt vackert gjorde jag bara ett par mindre inköp. Presenter till dem jag älskar. 

Pappersdockor för skuggteater.

En konstnär skriver på en en av mig beställd solfjäder.

Fina instrument med vackra klanger.

Olika behållare för bläck. I dessa doppar man penseln.

Här jobbas det med papperstillskärning.

Vackra, gamla fasader.

Lyxliv på hög nivå

Från vår balkong ser jag denna vy dag som natt. Det högsta huset som ligger till höger i bilden har jag nu besökt!

Medan Roland är i Sverige får jag roa mig själv tillsammans med vänner här! Igår besökte jag Beijings högst belägna bar - Atmosphere Bar på 80:de våningen i ett av China World Trade centers höga skyskrapor inte långt ifrån där vi bor. 

Det var högt, lyxigt, tjusigt och mycket internationellt. Pianomusik i ena delen och härlig jazz i den andra, live förstås. Det var skönt att för en stund sjunka ner i fåtöljerna och glömma det myllrande och bullrande livet nere på stadens gator. Dessutom inte särskilt dyrt med våra ögon sett.

De två första bilderna har jag "lånat" från Internet. Mina bilder blev inte lika bra. :)

Det är en fantastisk utsikt härifrån. När vi var där var det kväll och lite smogigt, men vi fick ändå en fin vy över denna enorma stad.

Några egna bilder:

Njutning och gemenskap på hög nivå!

Glitter och glas överallt.

Praktisk kinesiska

Inför torsdagslektionen bad vi vår lärare i kinesiska, Cici, att istället för vanlig lektion lära oss lite kinesisk matlagning. Denna unga och glada kvinna var genast med på noterna och Eesha och Cici planerade och handlade in nödvändiga matvaror. Själv anslöt jag mig till dem när detta var klart och ännu lite senare kom även Carin hem till Eesha för att äta middag med oss.

Cici hade planerat att laga fyra olika rätter, men hann bara göra tre och tur var nog det det för det blev rikligt med god mat ändå.

Apropå det kinesiska språket tycker jag fortfarande att det är svårt och ibland undrar jag om jag någonsin kommer att få ett grepp om det. När jag försöker använda inlärda fraser och frågor är det nästan aldrig någon som förstår mig. Det är tråkigt. Cici säger att det delvis beror på att kineserna inte tror att jag kan någon kinesiska och därför inte är inställda på att lyssna och förstå. Det kan också bero på att många kommer från olika delar av Kina och har väldigt olika dialekter. Troligen beror det också på att jag inte behärskar de fyra olika tonerna tillräckligt bra och därför blir det jag försöker säga kanske obegripligt. Lite hopplöst läge alltså! :)

Cici förbereder matlagningen i Eesha toppmoderna kök.

Medelhård tofu skärs i bitar och tvättas sedan i kallt vatten.

Purjolök ingår i nästan alla maträtter här. Det är ovanligare med gul och röd lök, även om de går att köpa. Den röda löken ses som en frukt och inte som en grönsak.

De huggna små revbenen sköljdes först i kallt vatten, kokades sedan upp och vattnet hälldes av. Till sist sköljdes de i kallt vatten igen innan de fick bryna i woken med lite röd chili, purjolök och några bitar ingefära. Därefter fick de koka i näsan en timme i öl. Strax innan de var klara la Cici i potatisbitar som fick koka sig mjuka. 

Detta är en uppskuren lotusrot. De wokades tillsammans med en gurkliknande grönsak som smakade som squash. Och så lite purjolök och röd chile förstås! Samt lite soya och vinäger.

Så här såg tofuröran ut när den var klar. Innehåller även lite kött(fläsk?)färs och de sedvanliga smaksättande grönsakerna. I det kinesiska köket använder man mycket lite salt. Soyan ger istället sälta.

Eesha som inte är van att laga mat alls försökte hänga med så gott det gick. Hon hade aldrig sett sitt kök så nedstökat som denna dag! :)

Efter ett par timmar fick vi avnjuta en mycket god middag!

Lotusblomman

Visst har du hört talas om Lotusblomman? Kanske har du sett den? Kanske har du ätit den? Jag har sett den blomma här i Beijings kanaler nu i augusti/september och jag har ätit den en gång. Riktigt gott!

Känner du igen blomman och frökapseln?

Så här såg den ut den när jag åt den en gång på en kinesisk restaurang.


Det finns mycket att läsa om Lotusblomman på Internet. Här kan du läsa några små utdrag  hämtade från olika länkar samt en dikt om denna blomma.

Lotussläktet (Nelumbo) är ett släkte i familjen lotusväxter med två arter. Släktet är det enda i familjen.

Lotussläktets arter är vattenväxter och ytligt sett liknar de vissa näckrosväxter (Nymphaeaceae) men de är inte alls släkt. Ett kännetecken hos lotussläktet är fröställningen mitt i blomman, som är mycket karakteristisk. Lotussläktets blommor finns, till skillnad från de flesta näckrosornas, ganska högt över vattenytan. Det sitter en doftande blomma på varje stjälk.

Inom indisk konst symbol för Buddhas tron. Inom östasiatisk konst symboliserar lotusblomman renheten, sommaren och månaden juli. I Egypten ses lotusblomman som helig.

Inom buddhismen anses lotusblomman som helig då den ska symbolisera människans upplysning ur mörkret. Den tillhör näckrosväxterna som finns och växer i dyn så reser den sig vackert och majestätiskt mot himlen. Människans väg till upplysning och utveckling. 

Lotusblomman har samma liknelse och funktion som Tara inom buddhism. De olika färgerna på lotusblomman symboliserar de olika buddhornas kroppar, se den åttafaldiga vägen.

I det tidiga Egypten var den blå lotusen den mest perfekta blomman. Den blå lotusen hade en underbar doft som de gamla Egypterna ansåg var Ra´s svett, den gudomliga essensen ( Morenz, 1973). Livets evolution associerades med ett fast ämne de blandade biologi och kosmiskt tankesätt. 

Ordet Lakshmi är sanskrit och betyder mål. Hon kallas även ibland för ”Shri” som betyder ”Den Lyckobringande”. Det som kännetecknar Lakshmi är lotusblomman som är gudinnans särskilda blomma och hon kallas ibland även för ”Lotusen”. Hon avbildas oftast sittande eller stående på en blommande lotus. Hon har fyra armar där två av dem håller i lotusblommor. Lotusblomman står för renhet, fruktbarhet och andlig makt.

De tidiga Egypterna använde den blå lotusen som symbol för livets sanna ursprung. De använde även Nilen och dess biflöden som symbol för det sanna livets ursprung. Den blå lotusens form är den samma som Nilen och dess bifloder när man ser den från ovan. De tidiga Egypterna gjorde en dryck av den blå lotusen som de använde till olika krämpor och sjukdommar. Den blå lotusen kan man även använda när man bakar bröd. Först låter man fröna torka i solen och maler dem sedan till mjöl och tillsätter mjölk då man bakar. Man åt även roten cassava ( kallad Afrikas potatis och ska inte ätas rå) men den blå lotusens rot var söt och rund och ungefär stor som ett äpple.

Andra användningsområden för den blå lotusen var för begravnings ceremonier. Man la flera ornament på kroppen i sarkofagen. Lotusen avbildades i guld och dyrkades man gjorde amuletter som hade olika betydelser och lotusen fanns då med. Bilder från det tidiga Egypten och pyramiderna visar att blommorna också användes för att lägga på de döda kropparna för att ta bort liklukten. Den blå lotusen har haft viktiga symboliska betydelser inte bara för Egypten utan även Kina, Japan, Indien, buddhistiska traditioner, Grekerna och en rad andra kulturer runt om i världen.

Betydelse

Lotus har en viktig symbol i både hinduism och buddhism. I hinduismen är anden av blomman sägs finnas inom människan, enligt lotussculpture. com är detta traditionella hinduiska säte själ, eller Atman. För hinduer symboliserar lotus överflöd av både varor och barn, och det är imiterade i sökningen för att uppnå högre medvetande genom Lotus chakra, hinduiska gudar ofta avbildas håller Lotus. I buddhismen, enligt religionfacts. com återspeglar lotus resan till Nirvana, eftersom det är rotad i dyn, men reser sig över vattnet mot högre sfärer. Enligt naturia. per. sg, symboliserar det också rörelsen genom reinkarnation. Lotus är en av de åtta lyckobringande symbolerna för buddhismen, som också omfattar snäcka, de ändlösa knuten och hjulet (religionfacts. com).

Funktioner

De flesta delar av lotusblomman kan ätas, även jordstammar (rörliknande rötter), fröna och bladen kan användas till som wraps. Thanhsiang. org detaljer ett antal av de traditionella kinesiska medicinska användningar av anläggningen, inklusive torkning av bladen för att behandla tillstånd som solsting och feber, med hjälp av frön som en sömn stöd, och användningen av knölarna och ståndare för behandling av sjukdomstillstånd hänför sig till blodet. Alkaloider bekräftat att visas i Lotus har visat sig ha smärtstillande påverkar och relaterade ämnen används vid behandling av tillstånd som Parkinsons och erektil dysfunktion.

En dikt hittad på Internet inspirerad av Lotusblomman

Att få landa lite i taget
I en ny upplevelse 
en spirande känsla
Att invänta mig själv
och mitt inre jag
Den vuxna kvinnan
och alla de andra åldrarna
som jag bär inom mig

Jag har genom livet
sprungit ifrån mitt djupaste behov
varje barns första behov
av självklar trygghet - av djup tillit
Eller blev jag frånsprungen?
Sprang jag även ifrån mig själv?

Nu öppnar sig en ny tid
Stilla och försiktigt
Lugnt och stillsamt
En möjlighet att göra annorlunda
få vara annorlunda
få utvecklas i min egen takt
Som en lotusblomma
från knopp till kvinna

Blomman behöver vatten, syre och solljus
Jag behöver detsamma
översatt i mänskliga termer

Nu när jag en spirande längtan
efter värme och närhet
i trygghet och tillit

En vuxen kvinna
med en knoppande lotusblomma inom mig
i harmoni med livet
med själen
med universum
och med en djup önskan att få slå ut i full blom

'