Vardag, vandring och vanor

Vi har nu bott i Beijing i Kina i fyra månader, men det känns längre. Kanske för att vi hela tiden gjort nya upplevelser av många olika slag och varit så fyllda av intryck. Nu börjar vi hitta vissa fasta rutiner och vanor och därmed blir tillvaron lite stabilare och lugnare. Det är skönt, det är faktiskt ganska arbetsamt att vara heltidsturist.

I och med att även jag har börjat arbeta så blir mina dagar mer inrutade och självklara. Jag trivs bra med det upplägget och har nu "två olika liv". Måndag till onsdag är jag specialpedagog och torsdag till söndag är jag ledig och kan då både, vila, träna, läsa kinesiska, träffa vänner, göra små utflykter och ta hand om min käre Roland när han kommer hem från Zhangjiakou på helgerna. Just idag har han å jobbets vägnar åkt till Sverige för att vara där i två veckor och jag hade verkligen stor lust att följa med. Men . . .  i november är det min tur!

Förra helgen hade vi besök av Lukas, son till en av mina kusiner, som var i Beijijng för att delta i en konferens om astronomi. Han kom på lördag eftermiddag och stannade till söndag eftermiddag. På lördag kväll följde han med oss till vår "lördagsrestaurang", Alioolio. En mysig italiensk restaurang som ligger på gångavstånd från oss. Det var fjärde lördagen i rad vi åt vår middag där så det kan väl börja kallas en vana?

På söndagen följde Lukas med oss på en vandring med Beijing Hikers. Denna gång vandrade vi upp- och nedför ett mycket lummigt berg. Guiden och färdledaren gick först och fick hugga sig fram i all frodig växtlighet. Hela naturen är just nu som ett växthus här och det växer så det knakar. Den fuktiga värmen är väl bra för grödor och annan växtlighet, men arbetsam för oss. Vandringen var ganska jobbig, i alla fall för mig, och inte fick vi heller se några vackra vyer. Men det var ändå mycket skönt att komma bort ifrån storstaden och få vandra i grönskan och tystnaden.

Idag hade jag planerat att cykla runt i centrala Beijing tillsammans med två cykelvana kollegor, men det har vi ställt in på grund av att luften är mycket dålig och den fuktiga värmen (drygt 30 grader idag) gör oss alldeles matta. Vi ska göra ett nytt försök när omständigheterna är bättre. Det är nämligen både roligt och härligt att cykla här och man får en ganska annorlunda upplevelse av staden från cykelsadeln.

Ägaren har inrett hela restaurangen i sitt favoritfobollslags färger. Milano? Personalen bär fotbollströjor  med olika kända spelarnamn.

Roland och nedan Lukas med en flaska av husets vin. Fast det är fejkat. Lukas drack öl!

"Helan och Halvan" vid vandringens start. :)

Det är ont om småfåglar här, både i stan och på landet. Varför? Däremot finns det oändligt många jättecicador överallt som surrar och låter, ibland nästan öronbedövande.

Vilo- och vattenpaus! Oh, vad härligt att vara i en skog igen, tycker jag!

Ekollon - storlek XXX-large.

Hasselnötter i samma storlek!

Två utmattade vandrare - Rita, italienska som arbetar på EU-ambassaden med frågor om mänskliga rättigheter (inte en lätt uppgift här!) och så jag med en handduk om halsen. Detta för att kunna torka av svetten som rinner ner i ansiktet och på halsen!